Irland blodades ner av kolonialism och Europas nya ruiner var vittnesgilla men allt annat än sköna när han skrev hur falken och falkeneraren förlorar samband, hur överenskommelsen om det gemensamt goda bryts när falken cirklar allt vidare och högre bort.
Hundra år senare har dikten samma legitimitet, våra centrum krackelerar, ondskan segrar medan de goda saknar övertygelsen, things fall apart.
Ena dagen dör Babtjenko, därefter lever han åter och Trump, världsskälmen, både ställer in och genomför toppmöten. 3000 falska påståenden sedan sitt tillträde, hur många per dag? Överallt genomförs val, men val som ingen vinner, märkliga val. De enda val med verkliga segrare är skojarnas eller valfuskets, lögnernas, den latinamerikanska modellen. Och den svenska modellens återstod är att ingenting kan tänkas bli regering när sommarvärmen mojnat, ingen alls, the centre can not hold.
Gamla vänner dör, eller tystnar i det som verkar förbittrad stumnad, så synd, vi kunde fortsatt förvånas tillsammans över världens tillstånd, och vårt eget. Åt de återstående frågorna, de som andlöst betraktar oss och avkräver oss svar. Dem vi alltid älskade att formulera i denna vår utvalda 68-generation vars magiska årtal nu fler och fler böcker tillägnas. Ömsom var vi demoner, ömsom gudalikt oskuldsfulla, nu saknar vi röst, we lack all conviction.
Nu handlar allting om den andre, och hur vi bäst kan hindra denna vålnad. Centrums stenskrift, vad stod på stelen där man nu hugger bort skriften? Allas lika värde?
Allting förflyktigas men massakrerna består, liklukten över de assyriska högkulturerna och deras bortsprängda ruiner. Festung Europa består, hettan förenar syd och nord och skölden mot dem som flyr. Mere anarchy is loosed upon the world/ The blood-dimmed tide is loosed.
Glöm Yeats ockulta oklarhet och läs första strofen, diktens svåröversatta sanning om nu och om oss:
Turning and turning in the widening gyre
The falcon cannot hear the falconer;
Things fall apart; the centre cannot hold;
Mere anarchy is loosed upon the world,
The blood-dimmed tide is loosed, and everywhere
The ceremony of innocence is drowned;
The best lack all conviction, while the worst
Are full of passionate intensity.
Allt längre ut i kretsen cirklande
hör falken inte falkeneraren;
allt faller sönder; centrum är för svagt;
ren anarki släpps lös på världen, lössläppt
ett blodmörkt tidvatten, och överallt
blir oskuldens ceremonier dränkta;
de bästa saknar övertygelse,
de sämsta fylls av intensiv passion.
(översättning Malte Persson)