Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Många svenska jordbrukare avvecklar sin traditionella verksamhet. Nya inkomstkällor är nödvändiga och många alternativ utvärderas. En allt vanligare form, är att bedriva turistverksamhet. Den som kan ordna övernattning och dessutom kan erbjuda tilltalande aktiviteter, som älgjakt, ett bra fiske, forsränning eller enbart bo på lantgård, den har förutsättningar att förbättra gårdens ekonomi. Det är nu vi kommer till problemet. Är man ansluten till ett viltvårdsområde, VVO, saknas rådighet över den egna fastigheten. Att påbörja älgjaktsturism på sin egen fastighet, eller tillsammans med någon annan fastighetsägare, är därför inte möjligt. Det som skulle kunna råda bot mot denna förlamande situation är följande: Jag har för andra gången fått upp ett jaktmål i EU-domstolen, som handlar om rätten att jaga på egen mark genom uttag av fastighet från ett VVO. Om EU-domstolen ger mig rätt i detta jaktmål, så skulle förutsättningarna för dem som vill bedriva älgjaktturism på marker som nu är tvångsanslutna till VVO, förbättras. Jag anser att den tvångsanslutning som finns här i Sverige, genom lagen om VVO, tillhör en gången tid. Nu gäller valfrihet inom de flesta områden, det bör givetvis även gälla inom jakten. Det är en åsikt som jag hoppas få gehör för i EU-domstolen för de mänskliga rättigheterna.