Nys är det
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
sjukdomar. Han vet också att norrbottnisk akutsjukvård idag inte är organiserad med ledning av den kunskapen. Toppen av ett isberg
Jones tar särskilt upp vården till patienter med neurologisk sjukdom med anledning av Neurologiskt Handikappades Riksförbunds debattartikel och nyliga besök i vårt län. Han nämner två fall av fördröjd diagnos och behandling vid ryggmärgspåverkan som han själv den senaste tiden kommit i kontakt med. Det han beskriver utgör toppen av ett isberg. Hans berättigade rop efter fler specialister inom neurologi och bättre organiserad akutsjukvård är dessutom värd en helt egen debatt. Vården till patienter med akut ryggmärgspåverkan rymmer även en helt annan dimension. Efter diagnos, som kräver tillgång till magnetkamera och där vård vid inrättning utan tillgång till sådan innebär ytterligare risk för fördröjning, behövs sedan ryggkirurgi vid regionsjukhus för ryggmärgsräddande åtgärd. En verksamhet som bedrivs dygnet runt, 365 dagar per år av en ryggkirurgisk jourlinje vid regionsjukhuset i Umeå. Ryggkirurgisk jourlinje hotas
Ansökningarna till regeringen om uppdelning av den norra sjukvårdsregionen till två innebär ett akut hot mot den verksamheten genom att Jämtland och Sundsvall får möjlighet att köpa ryggkirurgi i Uppsala. Det krymper i sin tur patientunderlaget för regionsjukhuset så att förutsättningarna för en dygnet runt ryggkirurgisk jourlinje hotas. Högspecialiserad vård till nordsvenskar erbjuds alltså idag alltför ofta med undermålig kvalitet som dessutom ytterligare hotas av liggande politiska förslag. Det gäller inte bara neurologisk sjukvård och ryggkirurgi. Att västerbottniska landstingspolitiker inte förstått detta och dragit i handbromsen är helt obegripligt. Vad regeringen förstått återstår ännu att se.