I ditt inlägg inskränker du dig till att uttala dig försiktigt positivt till den så kallade ansvarsutredningens förslag. Inte så konstigt kanske eftersom den landstingsledning som ditt parti tillhör kraftfullt ställt sig bakom förslaget och till och med nu vill tjuvstarta.
Till all lycka är minst två
regeringspartier starka motståndare, förutom mitt eget även moderaterna. Det är därför ingen djärv gissning, i synnerhet efter statsministerns pinfärska uttalande i frågan, att ansvarsutredningen snart förpassats till sopkorgen. Återstår sedan att se om regeringen visar prov på samma mod som Kenneth Backgård och redovisar de egentliga sakskälen. De som handlar om att de två redan befintliga storregionerna, Skåne och Västra Götaland, som varit pådrivande för förslaget, utnyttjat de nya organisationerna till ett exempellöst förfall med nedmontering av sjukvård till förmån för annan kreativ
användning av skattepengarna.
Nedtystad debatt i länet
Det senaste exemplet kommer från Skåne där inköp av fast telefoni i månghundramiljonklassen skakas av skandaler (bland annat fungerar de inget vidare) samtidigt som sjukvården successivt monteras ned. IT-chefen, ansvarig för inköpen, har förra veckan blivit hastigt trött och avgått.
Men, Erik Söderlund, det är inte rikspolitiken jag vill debattera. Den debatt jag nästan utan respons försökt driva handlar om vilka konsekvenser våra egna organisationsförändringar medfört. De förändringar vi delvis plankat från de två stora i söder och väster men med några egna tillägg som saknar motsvarighet i andra delar av landet.
Den nedtystade debatt som även du försöker undvika håller nu på att ställas på sin spets i och med förslaget om nedlagda observationsplatser i Haparanda och den förändrade jourorganisation som först ska genomföras i östra Norrbotten följt av Piteå älvdal och Kiruna.
Och, Erik Söderlund, om du läst mig noggrannare hade du vetat att jag inte vill behålla allt som tidigare.
Horor eller profeter ..?
Vad jag framför allt protesterar mot är en organisation som mer än i någon annan del av landet urholkat vården till livshotande sjuka patienter. När övriga landet, i alla fall söder om Dalälven, vid sjukhus efter sjukhus försöker skärpa denna sjukvård med hjälp av så kallade mobila intensivvårdsgrupper (MIG) gör Norrbotten tvärtom och avlövar tre av fem intensivvårdsavdelningar. I kombination med de övriga galenskaperna fortsätter marschen mot det som till slut obönhörligt kommer att
leda till samma slut som nu snart ansvarsutredningen.
Rakt i sopkorgen.
Den dagen, Erik Söderlund, är risken uppenbar att du och jag och övriga sextioåtta ledamöter i Norrbottens landstingsfullmäktige granskas och döms.
Vilka av oss som då hålls som horor eller profeter eller kanske bara grundlurade stackare återstår förstås ännu att se.