I EN ARTIKEL i Norrbottens-Kuriren den 19 maj med rubriken Satsningen en vinstlott gläder sig lokalbefolkningen i byar i Gällivare kommun åt en satsning på 30 vindkraftverk i Sjisjka. Bygdepengen, som vindkraftsexploatören Sjisjka Vind, samägt av Skanska, Jämtkraft och O2-vind, erbjuder, som smörjmedel för att få lokalbefolkningen med på noterna, anges till cirka 3.900 kronor per verk och år.
Med en förväntad - kanske något optimistisk - årsproduktion av 6,67 gWh per verk, vilket med rådande och framtida elpriser och värden på elcertifikaten (totalt 40 - öre per kWh) ger en bruttointäkt per verk av cirka 2.670.000 kronor innebär den utlovade bygdepengen 0,15 procent av bruttointäkten. Standard för bygdepengen i norra Sverige är snarare 0,2 procent, vilket visar, att byborna behandlas styvmoderligt av Sjisjka Vind.
De boende i Strömsundstrakten är till exempel enligt en artikel i ÖP den 18 maj i år mycket besvikna på den av SSV AB:s (gemensamt ägt av norska Statkraft och svenska skogsbolaget SCA) utlovade bygdepengen om 0,2 procent av bruttointäkten i den vindkraftspark som SSV AB vill bygga. Kravet från bygden är 0,5 procent, vilket verkar mycket långt borta. Ännu längre är det till den överenskommelse om riktvärdet 1 procent, som kommunerna i Jämtlands län träffade för något år sedan.
Nu är denna diskussion troligen helt akademisk, som att sälja skinnet långt innan björnen är skjuten! Byggandet av ny vindkraft i dag möter nämligen ett betydligt hårdare motstånd, än från besvikna bybor, berörda näringsidkare och fastighetsägare. Det går nämligen inte alls, att räkna hem en satsning på vindkraft, varken i dag eller ens på lång sikt.
Nuvarande total ersättning för elen och elcertifikaten innebär en förlust i storleksordningen 1,9 miljoner kronor per vindkraftverk och år, enligt Svensk Vindkraftförenings nödrop till regeringen i ett öppet brev i april 2012. Med landets växande elöverskott, cirka 25 TWh till 2020, vindkraften förutan, ser inte elpriset heller ut att öka på mycket lång tid framöver.
Vem satsar i dag på att bygga och/eller finansiera vindkraftverk, som går med 1,9 miljoner kronor i förlust per år, undrar vi? Det är därför en mycket stor risk, att det byborna i Norrbotten uppges betrakta, som en vinstlott, snarare visar sig vara en rejäl nitlott, när de inser hur de är på väg att luras av exploatören. När de ser hela vidden av projektet och hur detta kommer att förstöra deras jämfört med övriga Europa unika natur.
Vi får hoppas, att de utländska vindrallarna i en framtid kommer till norra Sverige av en betydligt bättre anledning, än att med vindkraftsbyggande förstöra den härliga naturen för denna evigt bidragsberoende och helt onödiga verksamhet. Norrbotten av i dag, utan vindkraftens förödande inverkan, är verkligen värt resan!