SOM LÄKARE, vårdare, föräldrar, syskon, släktingar, personal inom landsting, kommun, staten, vänner... ja du, som människa kunde även du varit drabbad av kroniska somatiska och psykiska sjukdomar!
Hur hade du velat bli bemött?
Forskningen i dag säger att vem som helst kan drabbas av vad som helst! Vi vet bara inte vem och inte när och inte hur... förrän det drabbar dig eller någon närstående!
Hur vill du bli bemött? Av sjukvården. Av assistenter. Av föräldrar, syskon, släkt och vänner. Hur vill du bli sedd och beaktad den dagen du är drabbad?
Hur bemöter du i dag de som är drabbade?
Se din medmänniska i ögonen! Läs av och tänk efter! Vad ser du? Vad vill du se? Vem och vad föredrar du att inte se? Varför?
Kanske du kan se dig själv i den drabbades ögon? Antingen som en förstående medmänniska eller någon som du egentligen inte tycker om själv?
Hur mycket ärlig är du med dig själv? Förstår du? Vill du förstå?
Ömka inte! Var en medmänniska som inte fördömer, som inte dömer ut en drabbad människa som inte kan ta hand om sig själv fullt ut. Var en medmänniska, tala som en medmänniska och agera som en medmänniska, precis som du själv skulle vilja bli sedd och bemött!
En mycket enkel tanke; Se dig själv i den andres position och välj hur du skulle ha velat bli bemött!
Antagligen skulle du vilja bli respekterad och vänligt och humanistiskt sedd och bemött!
Se dig som drabbad - du vet aldrig när och hur - och du får en spegelvänd bild av det som just nu är. Den funktionshindrade och svårt drabbade av sjukdom kan vara den som står frisk och ser på dig som den funktionshindrade och svårt sjuka! Vilken hisnande tanke!
Tänk den många gånger! Tänk den varje dag! Var tacksam för att du är frisk och stark och orkar! Var ödmjuk inför den drabbade!
Att vara svårt drabbad kräver mycket styrka och stort tålamod!