ATT Socialdemokratiska "Arbetarpartiet" måste förnya sin politik är en otvetydig sanning.
Distriktsordföranden Karin Åström slår i länstidningarna fast att Norrbotten skickar ett starkt lag till den förestående omvälvande partikongressen men när man läser namnen på de 19 nyskaparna kan dubier uppstå.
Det är inte folk från golvet man skickar. Alla är i stort sett heltidsarvoderade politiker och de är inte direkt lågavlönade. De ska ge sig i kast med att omforma den hand som föder dem.
Tre riksdagsledamöter är ombud: Lars-Olof Pettersson, 58, inkomst 816.257 kronor, Sven-Erik Bucht, 56, 711.440 kronor och Hanna Bergstedt, 33, med en årssinkomst på 55.000 kronor. Sedan har vi den före detta riksdagsmannen Lennart Klockare, 66, från Boden. Att se honom som en förnyare är väl närmast att betrakta som ett skämt.
Dessutom har vi drösen med sittande och före detta kommunalråd: Karl Petersen, 61, Helena Stenberg, 40 Kenneth Stålnacke, 50, Roland Kemppainen, 55, Birgitta Persson, 50, Tommy Nyström, 50, Helena Öhlund, 49, Peter Roslund, 57 och Leif Nilsson, 56.
Även för den här gruppen tenderar månadslönen att sträcka sig upp emot 50.000 kronor och däröver.
Som grädde på moset har vi några till kommunala höjdare: Roger Suup, 61, Kiruna, vars årliga arbetsinsats värderas till, 834.003 kronor, Bodenpolitikern, Eviy Blomdahl, 64, som höstar in 441 000 kronor på sin politiska gärning. Stefan Hortlund, 52, från Älvsbyn och Vuollerimsonen, Sven Holmqvist, 50, lever också gott på gebitet - politik.
Birgitta Ahlqvist i Luleå, 62, kvalar också in i gänget. Hon har försörjt sig på politik de senaste 16 åren.
Ljuset i tunneln och det enda fräscha inslaget är Jenny Ahlman som är student, 21 år gammal och med en årsinkomst på 70.000 kronor. Hon har ett berg att flytta.
Som synes är partiets problem monumentala. Var finns rörelsen?