MÅNGA debattörer har klagat på älgarnas framfart i tallplanteringarna. Någon avgörande patentlösning på problemet har dock inte framkommit. När vi nu står på tröskeln till en ny älgförvaltning, så finns vissa förutsättningar att mildra den skada älgen gör.
Den möjlighet jag talar om är, att anta en stadga för älgskötselområdet som ger fastighetsägarna den rådighet över älgavskjutningen som vi så väl behöver för att skydda våra tallföryngringar.
Svenska Jägareförbundet har presenterat en stadga. Genom att göra jakträttshavarna till beslutstagare, så ger de jägarna beslutanderätten över älgavskjutningen.
LRF och skogsägarna har nu i dagarna presenterat sin stadga. Den avviker från Jägareförbundets stadga på en avgörande punkt, den ger nämligen fastighetsägarna (de som äger jaktmarken) rätten till besluten om älgavskjutningen.
Att gå in i ett älgskötselområde med fel stadga, kan bli förödande för de skogsägare som har stora tallplanteringar. Att i efterhand inse, att fel stadga har antagits i det älgskötselområde man tillhör och sedan försöka rätta till problemet, det kan komma att framstå som näst intill omöjligt. För att åstadkomma en sådan ändring så krävs det att beslutsfattarna ska rösta mot sig själva, vilket inte framstår som så sannolikt.
Att LRF och skogsägarna "ser om sitt hus" har irriterat Jägareförbundet. Jägarna gör anspråk på att få råda över det andra äger. Vi markägare nöjer oss med att få råda över det vi äger.
Eftersom skillnaden mellan dessa stadgar är stor vad gäller beslutanderätten, så råder jag er markägare att se till att ert jaktområde har LRF och skogsägarnas stadga. Det är av största betydelse för att rädda tallen inom ert område.