HÄROMDAGEN läste jag intervjun med Anna Hövenmark i Kuriren. Efteråt tänkte jag att det måste vara ett sent aprilskämt.
Att en person som Anna Hövenmark uttalar sig på detta sätt om en tänkt gruvbrytning är för mig ofattbart.
Under de fyra år som Hövenmark var kommunalråd i Jokkmokk (2006-2010) talade hon vitt och brett om sina resor till bland annat Italien och Bryssel och om den utveckling som skedde där.
Den utveckling som Hövenmark talade om har ännu inte varit synlig i Jokkmokk trots de många resorna som hon utförde under sin tid som kommunalråd, en period som kan sammanfattas med orden "det hände Ingenting".
Att Anna Hövenmark nu menar att Jokkmokks kommuninnevånare ska leva på Laponiaprojekt, orörd natur och samer är för mig helt oförståligt.
Jokkmokk behöver ju tillväxt och framtidstro, detta kan denna gruvbrytning ge. Gruvbrytning i en ort som Jokkmokk ger inte enbart arbete vid gruvan utan också en hel del sidoeffekter.
Människor kan få arbete så att de kan bo kvar och på det sättet kan ett samhälle utvecklas.
Man kan inte betala för boende och samhällsservice med Laponiaskyltar och orörd natur.