Fria ord: Prestigebundna rekryteringsåtgärder

Norrbottens län2012-06-09 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dagarna har man i media kunnat läsa om hur Försvarsmakten gör en ny satsning för att locka soldater och sjömän genom att vända sig till svenskar som inte är födda i landet. Man vill också stärka den etniska mångfalden i försvarsmakten genom att locka utlandsfödda svenskar att delta i en tioveckorsutbildning där man får lära sig soldatfärdigheter och samtidigt som man också får civil utbildning med lärare ordnade av Arbetsförmedlingen. För att stödja satsningen kommer Försvarsmakten också att genomföra en informationskampanj i invandrartäta områden som Hammarkullen och Tensta-Rinkeby.

Givetvis är det precis som sig bör att utlandsfödda svenskar är med och försvarar landet och det är en styrka för vårt försvar med soldater och sjömän som har olika etnisk bakgrund.

En fråga infinner sig dock när man läser om satsningen. Är det, hemska tanke, så att man genomför denna kampanj därför att det inte längre finns några inrikes födda svenskar som vill vara delaktiga i att försvara landet? Kan det vara så att det inte längre finns någon vilja eller drivkraft i landets befolkning att ställa upp i vårt gemensamma försvar?

Är det månne så att Försvarsmakten av prestigeskäl tar till den ena åtgärden efter den andra för att hitta soldater som inte längre finns istället för att införa ett system byggt på allmän värnplikt? Den allmänna värnplikten skulle kunna omfatta alla svenskar oavsett om de är födda i Karlstad eller Kabul och den skulle göra alla landets invånare delaktiga i dess försvar och vi skulle inte ha ett system som det vi har i dag där Försvarsmakten tvingas till alltmer desperata åtgärder för att fylla upp förbanden i takt med att försvarsviljan och motivationen att medverka till landets försvar minskar.

Den gamla sanningen om att endast ett värnpliktssystem kan säkerställa att ett litet land kan rekrytera ett tillräckligt antal soldater av tillräckligt hög kvalitet gäller lika mycket idag som för hundra år sedan och den värvade försvarsmaktens alltmer prestigebundna och krampaktiga rekryteringsåtgärder bevisar detta mer än väl.