“Det är sorgligt för idrottsrörelsen men också för mig att lämna mitt styrelseuppdrag" säger Lars Näsvall, chef för arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå kommun, i Norrbottens-Kuriren sedan han fått ultimatum av kommunens jurist.
Vad har då Lars gjort som drabbas av en sådan nesa? Som vice ordförande i IFK Luleå har han gjort ett utmärkt jobb. Han har tillvaratagit föreningens ekonomiska intressen (kanske lite väl mycket kan tyckas) på ett hedervärt sätt. Hur har han gjort det, jo han har stöttat föreningen ekonomiskt genom att köpt reklam för 300.000 kronor och genom att avlöna två fotbollsspelare.
Problemet är inte reklamköp och spelarlöner utan att han finansierade det med sin arbetsgivares pengar. Självklart får fotbollsspelare söka anställning i kommunen men då ska det ske på lika villkor med övriga sökanden. Lika självklart får kommunala enheter köpa reklamplats ute i samhället men då ska det vara befogat och fylla ett behov som kommunen har.
Det är ytterst tveksamt om spelarna kvalificerade in på dessa tjänster och det är ytterst osannolikt att annonseringen fyller ett behov som arbetsmarknadsförvaltningen har. Visserligen ser Lars väldigt nordisk ut men i dettas perspektiv påminner Lars mer om en grekisk tjänsteman.
Jag konstaterar på samma sätt som Kurirens ledarskribent Johan Eriksson att det mest provocerande är dock Lars Näsvalls ovilja att förstå att han gjort fel.
Här blottlägger Lars samma arrogans som många Socialdemokrater tillägnat sig under den tid man satt i majoritet i de folkvalda församlingarna. Den sorten (arroganta Socialdemokrater) får nog numera anses tillhöra den rara skaran i Sverige (undantaget Luleå, Piteå och Göteborg).
Kommunen som nu valt att behålla Lars kanske ska överväga att fortbilda Lars i "Ljugholts" kansli där man numera lär sig att göra hundgårdar och golgatavandringar.
Vi får hoppas att Sverige likt Norge väntar med att släppa in S i de politiska finrummen igen tills en ny generation vuxit upp, en generation som visar upp en politisk kompass och en ödmjukhet inför förtroendet att få förvalta medborgarnas pengar.