Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Enligt regeringens nya älgjaktsförslag, så skulle man kunna säga att licensjakten på älg kommer att finnas kvar, men i annan form. Det blir inte längre nödvändigt att få till stånd en registrering av berörd jaktmark. En anmälan till länsstyrelsen om jaktmarkens belägenhet och storlek blir underlag för den kommande jakten. En information inför jakten från länsstyrelsen, om de olika markernas "potential", blir avgörande för jakträttsinnehavaren. Utifrån dessa arealberäkningar, så avgörs om innehavarens mark berättigar till jakt på vuxen älg eller om han eller hon behöver gå ihop med någon eller arrendera till lite mark för att få skjuta vuxen älg. På samma sätt kommer det att avgöras om man uppfyller kravet för att skjuta älgkalv. Det gamla kravet för att få registrera ett enkalvsområde är 20 hektar. Min åsikt om just detta krav är att det borde sänkas till 10 hektar. Behålls kravet om 20 hektar, så hamnar troligtvis markerna under denna nivå bland dem som endast får jaga kalv under fem jaktdagar. Men eftersom även de små markerna ska få rätt att skjuta vuxen älg, så finns hoppet om att få delta i en avlysningsjakt. De arealkrav som erfordras för att skjuta vuxen älg avgörs helt enkelt utifrån tanken om en produktionsanpassad avskjutning. Med tanke på att den huvudsakliga andelen av licens-älgarna inte längre kräver en arbetsam byråkrati, utan de försvinner in i älgskötselområdena, och att de övriga älgarna hanteras på ett långt smidigare sätt än tidigare, så kan detta förslag, inom detta område, anses ha nått sitt mål.
