DET ÄR öststatsvindar som blåser bland tjänstemän och politiker i Luleå. Under parollen "lika för alla" så ska Luleåborna trängas ihop i områden som är godkända och kontrollerade av stat och kommun.
Gud nåde den som får idén att bosätta sig för nära vatten eller i något område där herrar beslutsfattare bara tycker att man får bo, högst några månader om året.
Utanför den kommunala och statliga idyllen så ska livet minsann inte vara någon dans på rosor utan allehanda pålagor och dårskap ska se till att det blir ett äventyr att spika fast en bräda på kåken.
Om inte annat så kommer F 21:s lakejer och ställer till med ett liv högre än ett startande Gripen.
Att ställa upp egendomliga lagar som hindrar folk att bosätta sig där de vill är inget som gynnar regionen. Att dessutom topprida dessa lagar in i absurdum är bevis på den maktfullkomlighet som utövas av dessa instanser. Europas sista vildmark tycks vara hotad om någon bosätter sig närmare havet än 300 meter.
Men, om ni inte tror att vi Luleåbor förstår vilket spel ni spelar så förstår nog de flesta som bor i kommunen att spelets namn är kontroll och makt. Att spela detta spel på gammalt öststatsmaner är bara ett bevis på den betongpolitik som förs i Luleå.