ATT BEHANDLA individer olika på grund av deras ursprung är förbjudet och ocker kan definieras som att utnyttja någons trångomål för att ta oskäligt mycket betalt.
Det är fascinerande att mobiloperatörer tillåts öppet tänja på dessa gränser. I går läste jag en av operatörernas vilseledande kampanj med budskapet "Mobilsurfa fritt i Europa för max 79 kronor per dag".
Hur fri är en tjänst som man betalar för? Det låter inte så mycket med 79 kronor per dag men det blir 28.835 kronor per år, en summa få har sparat efter ett års knegande.
Operatörer utnyttjar det faktum att många i dag är mer eller mindre beroende av att vara uppkopplad för arbete eller fritid. När du åker utomlands gäller inte ditt vanliga fasta pris för fri surf.
För en hundralapp får du ett mobilabonnemang med fri surf i Sverige men då är det en månadskostnad och inte en dygnskostnad. Varför skulle det egentligen vara dyrare för mig att surfa i ett annat land?
Det finns möjligen en anledning till en administrativ extrakostnad ifall operatörerna har olika ägare. Men att till exempel en fransk turist i Sverige ska betala cirka 30 gånger högre pris för mobil surf än en svensk borde ses som såväl diskriminering av "icke boende i Sverige" som ocker.
Till dess att operatörerna tvingats ändra sin prissättning finns bara en sak att göra: Använd aldrig datatrafik utanför landets gränser och stäng av den funktionen permanent i telefonen. Vill du kunna surfa utomlands så utnyttja fria eller billigare alternativ såsom fria trådlösa nätverk på hotell, barer och restauranger, alternativt köpa ett lokalt kontantkort eller ett internationellt SIM-kort.