GLOBALISERINGEN, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, har inneburit att enskilda partiers speciella åsiktsinriktningar blir alltmer begränsade.
Enskilda staters - alternativt kommuners - löpande inkomster styr i allt högre grad samhällsutvecklingen samtidigt som huvuddragen i samhällets fördelningspolitik är relativt accepterat inom samtliga riksdagspartier.
Detta innebär att partilojaliteten på sikt blir mer "flyktig". Det föreligger sålunda en betydande "riskpremie" ifall riks- eller kommunpolitiker inte strategiskt agerar fulländat.
För att motverka denna "riskfaktor" torde samtliga framtida politiska beslut alltid inkludera en näst intill fulländad framtida konsekvensanalys.
Högutbildade politiska strateger och mediapåverkande personer kommer i framtiden i allt högre grad påverka den politiska agendan.
På gott eller ont?