I DAG fick jag det hjärtsnörpande beskedet som tvingade mig fram till ett ödesdigert beslut. Ett beslut som berör inte bara mig, utan även mina tre små barn. Detta är det värsta beslut jag har fattat i hela mitt liv, men vad har jag för alternativ? Börja sälja min kropp för pengar?
Ett annat alternativ hade ju varit att åka till något annat land och arbeta och bara lämna mina små barn utan att få träffa dem en enda gång. Nej, det skulle vara allt för smärtsamt för mig. Inte för att detta beslut är så lite smärtsamt heller, men jag ser ingen annan utväg i nuläget.
Jag trivdes verkligen jättebra på mitt jobb, både med chefer och övriga anställda, men även med "mina" kursdeltagare. Lönen räckte inte så långt, men i och med att jag fick stämpla upp till heltid, så lyckades jag ändå lappa ihop tillvaron ekonomiskt.
Nu har de 75 dagarna gått till ända, då jag hade möjlighet att stämpla upp till heltid. Detta innebär att jag måste tacka nej till allt deltidsarbete om jag ska kunna få ut A-kasseersättning.
Eftersom mitt tidigare arbete var så lågavlönat, är ersättningen från A-kassan väldigt låg och räcker inte till att betala hyra, räkningar och mat. Därför blev jag tvungen att säga upp min lägenhet vilket innebär att jag och mina tre små barn helt utan bostad till sommaren.
Ja, jag har pratat med Socialförvaltningen som inte anser mig berättigad till ekonomiskt bistånd. Ja, jag söker alla lediga heltidsarbeten som jag kan söka. Nej, jag äger ingen bil eller något annat som kostar mycket pengar, förutom mina lån som jag varje månad betalar av på och jag gör mitt allra bästa för att slippa hamna i klorna på kronofogden.
Jag har bra utbildning och mycket arbetslivserfarenhet. Ändå får jag inget heltidsarbete. Det är klart, vi är ju rätt så många arbetslösa att dela på de lediga tjänster som finns men jag tycker nog ändå att jag har gjort så mycket jag kan för att förbättra mina chanser till jobb.
Jag har bland annat skrivit om hela min CV och registrerat mig på massor av olika jobbplatser på internet. Har till på köpet tagit hjälp av en jobbcoach, men utan resultat.
Vi är många i det moderna Sverige som drabbats ekonomiskt på ett eller annat sätt.
Frågan är vad våra högavlönade politiker kommer att göra åt saken?
Hälsningar från en ensamstående mamma mitt i livet.
Medborgare i det moderna Sverige ...