VART är vi på väg, i Sverige där Vi (vilka ingår i den Vi-heten) "har det så bra"?
Före detta riksdagsmän rullar tummarna med ersättning på runt 37.000 pix/månad, fullt friska, utan krav på att söka annat jobb och det utan tidsgräns!
Andra "vanliga" svenska medborgare får helt andra krav och förutsättningar vid en eventuell arbetslöshet.
De medborgare som har turen att ha ett arbete, får utföra det i många gånger alldeles för högt tempo till följd av så kallade effektiviseringar. Råkar du bli sjuk ska du ändå fortsätta att leverera i samma takt. Läkarna vågar inte sjukskriva på grund av Försäkringskassans hårda regler. Du får betala din ohälsa själv genom att gå ned i arbetstid och därmed allt ur egen börs, trots skatten du betalat i alla år. Men det finns ju piller att tugga som alternativ? Ersättning från någon försäkring trots inbetalda premier i många år inte smärtfritt det heller. Försöka leta fram de tunga bevisen till din skada, röntgenbilder (om du lyckats tjata dig till några) kan det också diskuteras kring.
Svensken är arbetsvillig och stretar på för vi är ju duktiga och lever för att arbeta, att bli sjuk är skamligt. Att vilja orka göra något annat utöver arbetet är oviktigt, du ska vara en lojal arbetare främst. Din identitet är lika med ditt jobb. Utan titel är man värdelös.
Kan nog vara en fördel för Sveriges fotfolk, att vi får in fler invandrare som vill vara med och dela på kakan och inte bara blundar för orättvisorna utan gör sina röster hörda.
Trodde aldrig min kropp en dag skulle säga ifrån och svika mig (mitt eget tempel). Pang bara och så satt jag i skiten i den falska tryggheten i Sverige. Fattade det inte förrän då, vad orden "invaggad i falsk trygghet" innebar.
Hoppas på en ny och mänskligare regering, som inte bara smörjer sitt eget krås främst och bara letar syndare längre ned i landets hierarki.