SVERIGE ÄR på väg att förlora en halv generation ungdomar. Läsförmågan har dramatiskt försämrats de senaste 15 åren och med en ökande hastighet de senaste 6 åren.
Generellt har läsförmågan sjunkit kraftigt hos alla 15-åringar och sämst läser pojkarna. En tredjedel av pojkarna har knappt en acceptabel läsförmåga. Man har stora svårigheter att läsa en dagstidning och kommer att ha svårigheter att kunna fungera i ett modernt samhälle. Kunskapskontrollerna och lärarnas administrativa uppgifter har kraftigt ökat utan att skolan fått mer resurser. Samtidigt så skär regering kraftigt skär ned på gymnasieskolan.
Hösten 2011 valde 11 procent färre elever att läsa gymnasieskolans yrkesprogram. Yrkesprogrammen fortsätter enligt preliminära siffror att minska även i år, denna höst.
Regeringen tog förra hösten bort högskolebehörigheten på mer än hälften av Sveriges gymnasieprogram. Eleverna läser bara svenska det första året. I årskurs två och tre är ämnet frivilligt.
Syftet för regeringen var att uppvärdera yrkesutbildningen och vägen till det var lägre kunskapskrav och en slopad högskolebehörighet. Många branscher och näringar kommer att ha svårt att hitta kompetent arbetskraft då ungdomarna väljer bort yrkesprogrammen.
Regeringens senaste förslag är att hösten 2014 starta en ettårig gymnasielinje utan kärnämnen. Med en ettårig gymnasielinje blundar regeringen för lösningar och hjälp för att stärka unga på arbetsmarknaden. Man skapar skillnader mellan de som har det tuffast i skolan och gör dem till en arbetskraft med dålig utbildning.
Det finns stora problem i gymnasieskolan många elever hoppar av utan att ta en examen, var fjärde elev tar inte examen inom fyra år. Grunden för att alla elever ska nå målen och få en gymnasieexamen är att höja kvaliteten i skolan och sätta in resurser för de elever som har svårigheter.
Det behövs fler lärare i skolan, mindre grupper, specialpedagoger och kuratorer. Lärarna måste få tid, kraft och möjlighet att undervisa. Inte sitta i konferensrum och projektmöten utan få tid att förbereda och utvärdera undervisning.
Samtidigt ökar skillnaderna i skolan mellan de elever som kommer från hem där man läser eller inte läser tidningar och böcker. De barn som kommer från läsovana hem klarar sig sämre än tidigare. Föräldrarnas insatser att hjälpa sina barn blir viktigare när skolan brister.
Vänsterpartiet anser att det behövs en tydligare statligt ekonomiskt ansvarstagande för skolan för en nationellt likvärdig skola. Viktigare än att gynna externa läxhjälpsföretag borde vara att stärka skolans resurser till en bra undervisning där alla elever ges en likvärdig utbildning.
Vänsterpartiet vill ha en gymnasieskola där alla elever ges en likvärdig utbildning med möjlighet att plugga vidare. Att lägga det betydelsefulla valet om högskolebehörighet eller inte på en ung människa som är skoltrött är att avsäga sig problemet och i förlängningen skapa ett A-lag och B-lag i Sverige. Att ha ett fullständigt gymnasiebetyg är grunden för god självkänsla och möjligheter att fungera i samhället som en stark individ.
En byggjobbare eller gruvarbetare behöver kunna svenska och engelska och det är viktigt att ett vårdbiträde ska kunna plugga vidare till sjuksköterska. Ska man starta eget företag är det viktigt att kunna läsa och skriva bra!
Alla tjänar på en hög utbildningsnivå, det är lika viktigt för ett samhälles utveckling och framsteg. Att sänka utbildningsnivå är i förlängningen ett hot mot demokratin. Kunskap och självkänsla är lätt att bära det ska vi ge alla elever i skolan.