Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
REPLIK till insändaren med rubriken "Gällivarebo mot rasism" som publicerades i Kuriren häromdagen. Sverigedemokraternas politik bygger inte på hat. Hatet finns ute i samhället, mot SD. Man blir förbannad och less på allt som skrivs och sägs i media mot SD. Tänk på att det är inte rasister som lagt sin röst på SD, utan realister. Det kan vara din granne, en taxichaufför, en lärare, en närpolis, en snabbköpskassörska och så vidare. Respektera att SD:s väljare valt detta parti framför andra för att övriga politiker inte törs ta i frågan om svensk invandringspolitik och dess kostnader och problem. Sverige kan inte hantera hur många flyktingar som helst. Detta är inte rasism eller hat. Varför får en avhoppad SD-medlem från Gällivare stor uppmärksamhet nu? Hur många människor i detta land har inte gått med i ett parti för att sedan hoppa av för att man kom på att man inte passade in där. Hur många av dessa avhoppare får en helsida i dagspress och en intervjuminut i tv-nyheternas bästa sändningstid? Ingen! Men hatet mot Sverigedemokraterna och dess väljare är enormt. Du "Gällivarebo mot rasism" skriver att SD:s politik bygger på hat. Detta är inte sanning, men hatet mot SD är enormt och skrämmande. Åsiktsfrihet råder i Sverige, men man börjar ju undra. Varför får man inte ha en egen åsikt då? Det är ju 5,75 procent av Sveriges väljare som har lagt sin röst på SD. Kan inte dessa väljare få tycka vad de vill utan att bil påhoppade? Fackföreningar försöker utesluta SD-anhängare, torgmöten överröstas, protestmarscher anordnas, hysteri råder... Man blir ju rädd. Ni som är mot rasism hatar ju värst.
