DEN NYA EU-märkningen av däck från 2012 innebär att vinterdäck betygsätts utifrån samma kriterier vare sig de ska rulla på vägarna i Sverige eller Portugal. EU-byråkraterna tycks inte ha en aning om att det finns snorhala vintervägar i Småland eller att Norrland kan ha minusgrader in på försommaren. ?Så inför vinterns däcksköp är mitt råd att strunta i att ens titta på EU-märkningen och i stället gå till mer tillförlitliga källor.
Den nya EU-märkningen av däck som trädde i kraft den 1 november 2012 baseras enbart på tre olika egenskaper hos en däcksmodell; våtgrepp, rullmotstånd och utvändigt däcksbuller. Detta trots att det finns cirka 20 andra egenskaper som är minst lika viktiga för ett högkvalitativt och säkert däck. Den nya EU-märkningen säger ingenting om vattenplaning, väggrepp och bromsförmåga på torrt väglag, egenskaper på is eller snö eller livslängd.
Som tur är har de seriösa motortidningarna fattat detta. Läs dem och strunta i EU-märkningen! Deras omfattande däcktester ger garanterat mer kött på benen än vad en byråkrat i Bryssel, som aldrig sett en regnig landsväg i Ångermanland eller sett en plogbil i Småland i april, kan klämma ur sig.
När en däcktillverkare utvecklar ett nordiskt vinterdäck ska det vara så säkert som möjligt på vinterväglag. Det innebär en annan tillverkningsprocess, till exempel används en mjukare gummiblandning och ett öppnare, mer flexibelt mönster. Detta är direkt nödvändigt för att få säkra vinteregenskaper på snö och is. Men nu ska samma EU-standard gälla som riktmärke för däck som säljs både i Sverige och i Frankrike! Bryssel tycks ha glömt bort att EU börjar på Kanarieöarna och slutar i Lappland och att väderleken blir därefter.
I Sverige används tre olika typer av vinterdäck: dubbade vinterdäck och två olika varianter av friktionsdäck. Den ena varianten kallas för nordiska friktionsdäck och den andra för europeiska friktionsdäck. Skillnaderna mellan dessa två friktionsdäckstyper är att de nordiska är utvecklade för våra förhållanden, med strängare vintrar. Den europeiska friktionsdäckstypen har mindre fokus på riktigt säkra vinteregenskaper och är bättre på våt och torr barmark. När konsumenten kommer till handlaren och ser ett antal olika däck uppställda i butiken med EU-märkning står ett nordiskt friktionsdäck bredvid ett billigare alternativ från en annan tillverkare som bara tillverkar den europeiska varianten.
EU-märkningens enda säkerhetsrelaterade betyg ges för våtgrepp, som kommer se betydligt bättre ut på det billiga däcket som inte är anpassat efter nordiska förhållanden. Det billiga importdäcket från Asien får därför bättre betyg på våtgrepp men är ett skämt för nordiska vinterförhållanden. Hur har EU tänkt att konsumenterna ska förstå skillnaden, när märkningen ger Asiendäcket en missriktad konkurrensfördel?
Vägen ner i diket tycks vara kantat av EUs goda intentioner. Och här lyckas man krångla till det rejält för svenska konsumenter. Inför denna vinter blir det därför viktigare än någonsin att ta del av oberoende däcktester och att fråga sin däckhandlare. Och att strunta i EU-märkningen. Värt att notera är att EU obegripligt nog inte heller har räknat in dubbdäcken i den nya märkningen. Tydligen är dubbar alldeles för exotiska för att intressera EU-byråkraterna.