SAMVERKAN och allehanda nätverk blir alltmer betydelsefullt i den globala utsatta näringslivskonkurrensen. Vårt näringsliv möts dagligen av mördande konkurrens från tidigare underutvecklade tillväxtnationer. Jag tänker i första hand på Kina, Indien, Brasilien och övriga tillväxtnationer under stark ekonomisk expansion.
Hur bemöter vi denna utmaning? Är vår nationella omvandling till ett mer forsknings- och utvecklingssamhälle tillräcklig? Vi inser nog alla att det är helt naturligt att vi går från ett tidigare utpräglat tillverkningssamhälle till ett mer tjänstebaserat näringsliv, där kunskapsinnehållet helt eller delvis uppväger vårt höga inhemska kostnadsläge.
På medellång sikt torde vårt ställningstagande inte vara tillräckligt. Vi borde redan nu börja planera för global samverkan och nätverk med andra nationer. Ett första steg skulle kunna vara att utöka det nordiska näringspolitiska samarbetet.
Nuvarande nordiska samarbetet är inta alltför omfattande och kostar inte mer än 40 danska kronor per invånare i Norden. Det är ett billigt mellanstatligt samarbete. Vad får vi för utbyte av dessa pengar?
När jag läser faktaunderlag konstaterar jag bland annat följande: Nordiskt näringspolitiskt samarbete ska stimulera kreativa industrier? Kreativa industrier beskrivs omfatta följande 13 nyckelområden: reklam, arkitektur, konst och antik, konsthantverk, design, mode, film, underhållningsdataprogram, musik, utövande konst, publicering, programvaror samt tv och radio.
I mina norrländska ögon är ovanstående" kreativa" industrier inte speciellt intressant ur mellanstatlig samhällsekonomiskt synpunkt. Istället föreslår jag betydligt större samverkan och nätverkskontakter i ett forsknings- och utvecklingsperspektiv, där samhällsnyttan blir betydligt större. Unik innovationskunskap med betydligt större ekonomiskt utfall bör sålunda prioriteras.
I denna fas torde mer forskning, innovation och produktutveckling centraliseras till speciella nordiska näringslivskluster beroende på enskilda staters naturliga förutsättningar. Utbyte av kunskap och erfarenhet ska fritt kunna disponeras av berörda stater. En gemensam budget för detta ändamål ska årligen upprättas.
Ett forsknings- och utvecklingssamhälle kräver en enorm kunskap och innovationsförmåga. Spetskompetens är redan i dag en global mycket kostsam bristvara. Mitt förslag är ett första steg för att eliminera denna brist samtidigt som totala kostnaden delas av flera nationer.
Låt idéerna flöda! Stöd nätverk och samverkan!