Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Utan att framstå som någon dyster herre kan jag inte förstå varför det ena kalaset efter det andra, i Piteå, Boden eller Luleå ska vara något man längtar efter. Kan man inte ha roligt utan att det hörs till Lövskär? Skrik, skrän, skräpmat och blå påsar från Systemet. Vad är det för kul? Bäst på Luleåkalaset var "varannan vatten" och några töser som sålde öronproppar så man slapp höra det mesta skränet.
