För julfridens skull skippar jag den döda grisen i år. I natt mötte jag nämligen julens tre spirituella talespersoner. Den första julanden var stor, röd och hade ett långt vitt skägg. Precis när jag somnat tog han min hand och vi reste i väg för att träffa människorna utanför i kylan. Därefter sa han med hes röst: Nästan en miljard människor är hungriga då deras mat blir foder åt kor, höns och grisar. Och även i ditt land finns många fattiga. Julen ska vara till glädje för samtliga och alla ska kunna vara med. Den andra julanden var en gammal alv med grönblommig klänning. Hon pekade på kristallkulan och där såg jag tydligt ett brinnande klot. Hon sa med porlande stämma: Köttindustrin spyr ut växthusgaser från stinkande sjöar av gödsel, från miljarder pruttande och rapande kor samt från skövlade skogar som blivit foderodlingar och betesmarker. Vi är på väg mot fyra grader ökad värme. Då blir det extremväder, värmeböljor, stigande havsnivåer, översvämningar och många kommer att dö. Den tredje julanden var stilfullt rosa som en gris och ögonen skimrade i regnbågens alla färger. Hen öppnade golvluckan och vi gick ner i källaren. Där fanns många familjer och individer, som jag tidigare aldrig sett eller hört, som på rad leddes fram till slaktbänken för att bli skinka, köttbullar och pastej. Hen tittade mig i ögonen och sa: God jul till dig och god jul till djuren.Jag vaknade kallsvettig men lycklig. I år firar jag en köttfri jul och tänder ett ljus för julfridens skull mitt i det kalla vintermörkret. Jag hoppas att du också gör det.
En köttfri julsaga
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.