INSÄNDARE: Efter 35 år: Unik skog skyddad i Jokkmokk

Mats hälsade välkommen och tog till orda: - Att den här skogen blir skyddad är en stor seger för naturvården och för Jokkmokksborna som får ha kvar Sveriges kanske finaste tätortsnära gammelskog på gångavstånd från samhället. Jag vill tacka alla som har ställt upp: kommunen, allmänningen, kyrkan och länsstyrelsen. Men allra mest vill jag tacka skoleleverna på Bokhemsskolan här i Jokkmokk som har lagt ner massor av arbete på att inventera skogen och har hittat så stora naturvärden att den blir skyddad. Kommunalrådet Anna Hövenmark och Frederic Forsmark från länsstyrelsen skrev sina namn på en karta över området. De använde Mats Karströms rygg som stöd när de undertecknade dokumentet. Anna Hövenmark höll ett kort och inspirerat tal: - Personligen tycker jag att det här är jätteroligt! Att skogen är tätortsnära är viktigt. Det är ju det nära vi ser och lever i varje dag. Vi får väl kalla det här en "smyginvigning" eftersom alla papper inte är påskrivna än. Men eftersom alla beslut är fattade ser jag ingenting som kan stoppa det, och det är jag mycket glad över. Frederic Forsmark från länsstyrelsen vecklade upp en karta över Talvatisskogen. - Den ideella naturvården har spelat en viktig roll för att knuffa på myndigheterna och hålla frågan levande genom alla år. Att skogen nu blir skyddad innebär inte att det ska införas en massa restriktioner. Alla är lika välkomna som förut att vistas i skogen. Ju fler som upptäcker hur fin den är desto bättre. Bengt Åke Kuoljok representerade samebyarna i Jokkmokk: - Inom renskötseln är det här ett viktigt vinterbetesområde. Det är också vad vi kallar ett trivselområde för renarna. Vi är tacksamma från samebyn att så många parter har kunnat samarbeta för att skydda skogen. När ordet gick till Hans
Andersson bad han åhörarna att komma närmare. - Förlåt mig om jag inte orkar ropa så högt, och att jag sitter på en stubbe. Men jag är inte riktigt frisk. Jag vill bara säga att jag har bott i den här skogen i över 50 år och den har kommit att betyda väldigt mycket för mig. Under mina vandringar har jag hittat många spännande saker, till exempel två hembränningsapparater. Åhörarna brast i skratt. Hans log och frågade: - Är det någon som vet hur gammal en korp blir? - Ganska gammal, svarade någon. - Ja, men HUR gammal? Varje morgon när jag kliver ut genom dörren brukar det komma två korpar flygande uppifrån skogen. De ger ifrån sig sitt läte: Krrrp - Kloink! Jag inbillar mig att de hälsar på mig. Så blev det dags för dagens höjdpunkt: en vandring genom skogen med Mats Karström som vägvisare. Vid en bäck växte nornan, den lilla vackra orkidén som Linné aldrig fick se under hans lappländska resa sommaren 1732. Linné kom några veckor för sent till Jokkmokk och då hade linnéan hunnit vissna. Deltagarna kröp på mage för att fånga nornan med kameror och mobiltelefoner. Anna Hövenmark knappade på sin mobil. - Nu är nornan ute på min blogg. Tänk att skogen blir räddad. Vilken fin dag det här har varit! På vägen tillbaka genom skogen stannade vi till när två stora svarta skuggor skymtade bland tallarna ovanför en brant klippa. Då hörde vi dem - korparna. - Kloink! Kloink! Det kändes som om själva skogen hälsade.

Insändare: Efter 35 år: Unik skog skyddad i Jokkmokk