Debatt: Överskott i sjukförsäkringen

SKÄRP LAGEN. Kommunpolitiker som leker riskkapitalister med skattebetalarnas pengar behöver klämmas åt hårdare än idag.

SKÄRP LAGEN. Kommunpolitiker som leker riskkapitalister med skattebetalarnas pengar behöver klämmas åt hårdare än idag.

Foto: HENRIK MONTGOMERY

Norrbottens län2009-12-21 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nima Sanandajl, Skattebetalarnas förening, tycker att vi ska lagstifta och förnya
socialförsäkringssystemet och föreslår en "försäkringspeng" som ska följa individen. Ett system som går i motsatt riktning till dagens som finansieras solidariskt via skatt och arbetsgivaravgifter. Socialförsäkringen finansieras dels genom socialavgifter i form av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och allmän pensionsavgift, dels genom skattemedel. Sjukförsäkringssystemet som exempel, har gått 70 miljarder plus på sex år. Trots det tror många att de sänkta ersättningarna beror på att staten måste spara. Sänkningen av ersättningsnivåerna har en helt annan dimension än ekonomiska faktorer. Det handlar om ett politiska val och synen på människor som är sjukskrivna. Visst, det finns brister inom socialförsäkringssystemet, där en bättre samordning är önskvärd. Men då i ett helt annat syfte än det som dagens politik visar upp. Som i praktiken bygger på en värdegrund som mycket väl tilltalar Skattebetalarnas förening som i sina mål uttrycker följande; "Vi vill sänka skatterna så att du själv kan påverka ditt liv genom eget arbete. Det ska löna sig "inte bestraffas" att anstränga sig extra,
satsa på utbildning eller ta risker genom att starta eget. Det ska också vara lönsamt att anställa. I längden tjänar både du och Sverige på det." En retorik som vi är väl bekanta med och som också nu tillämpas praktiskt av riksdag och regering. Stora skattesänkningar som långsiktigt urholkar tryggheten i socialförsäkringssystemet och särskilt påtagligt när det gäller a-kassan och sjukförsäkringen. Som konsekvens av den ogina politiken ser vi mer än 350.000 människor ute i "kylan". Bland sjuka, arbetslösa och pensionärer har risken att hamna i fattigdom fördubblats från 8 till 16 procent. Samtidigt har de som har goda eller mycket goda inkomster ökat sin disponibla inkomst med 88 procent. En stor del av denna mycket stora ökning ligger i just skattesänkningar. Den nya borgerliga synen på till exempel sjukförsäkringar innebär att sjuka betraktas som bidragsberoende individer. Det är inte längre den sjuka och hennes läkare som avgör om hon är sjuk eller inte. Nu är det en bidragsgivande myndighet, Försäkringskassan, som beslutar. Sjukförsäkringssystemet har gått med ett rejält överskott sedan 2002. Systemet är gjort som alla andra försäkringar. Solidariskt betalar man när man är frisk, för att få ersättning vid sjukdom. Det tilltalar uppenbarligen inte Nima Sanandajl, Skattebetalarnas förening, som vill förnya hela systemet där privata aktörer bjuds in och där "försäkringsrisken" påtagligt ökar för den enskilde. Socialförsäkringssystemet har sina brister men det talar inte för att överge kärnan i hela systemet, att solidariskt finansiera detta via avgifter och skatter. Ett "försäkringsskydd" där alla får plats. Villaägaren river inte sitt hus för ett litet läckage i taket, utan väljer förmodligen att täta läckan.