Fria ord: Försvarspengarna behövs på andra ställen

Luleå2020-01-28 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Klimatförändringarna är ett mera reellt hot mot vårt samhälle än en rysk militär invasion. Därför borde våra resurser användas till att ställa om samhället mot fossilfrihet. Vår beredskap ska byggas upp för att klara de framtida påfrestningar som ett varmare klimat för med sig. Det handlar om allt ifrån matförsörjning till beredskap för att klara stora skogsbränder.

Just nu pågår en försvarsdebatt som saknar sans och måtta. Den brukar kulminera i januari varje år när organisationen Folk och Försvar håller konferens i Sälen.

Alla partier utom Vänsterpartiet verkar tävla i vem som vill satsa mest på militär upprustning. För några år sedan hade det svenska försvaret en årsbudget på strax över 40 miljarder kronor. I fjol var den uppe strax över 60 miljarder och om några år ska den vara uppe över 80 miljarder, enligt uppgörelse mellan regeringen och de borgerliga partierna. Moderaterna vill gå ännu längre och satsa över 90 miljarder om året på militär upprustning.

Jag hör till dem som anser att försvaret ska utgå från de verkliga hotbilder som finns mot vårt samhälle.

Jag tycker genuint illa om Putinregimen i Ryssland. Men jag är likväl övertygad om att en rysk militär invasion av Sverige inte står på Rysslands dagordning. En sådan invasion vore både ett politiskt och ekonomisk självmord för Putin.

Därför anser jag också att alla miljarder som nu utlovas till militären till stora delar är pengar i sjön, samtidigt som det finns jättebehov på andra områden i samhället.

Jag är inte pacifist. Sverige behöver ett försvar som även är militärt. Jag är anhängare av allmän värnplikt och detta kostar pengar. Däremot tror jag inte på pengarullningen till nya dyra vapensystem. Jag är motståndare till upprustning och att Sverige, speciellt norra Sverige förvandlas till ett militärt övningsområde för NATO. Det leder till ökad spänning och minskad säkerhet.

Klimatförändringarna är ett reellt hot som vi vet kommer att medföra mycket stora påfrestningar och kräver mycket stora resurser för att bemöta. Vi behöver ställa om energisystem, transporter och säkra en inhemsk matförsörjning. Vi behöver anpassa våra samhällen för att kunna hantera både extrema vattenflöden och översvämningar, liksom torka och stora skogsbränder.

I den senaste statsbudgeten föreslås tre nya miljarder till klimatarbete. Samtidigt växer militärutgifterna med tiodubbel takt, trettio nya miljarder på några få år. Proportionerna borde vara de omvända.

År 2015 kom världens länder överens om att begränsa utsläppen av växthusgaser för att förhindra katastrofala klimatförändringar. Nu är det 2020 och utsläppen har inte minskat utan tenderar tvärtom att öka. Om tio år, 2030, behöver vi ha halverat utsläppen för att förhindra katastrofala förändringar för framtida generationer. Det är den viktigaste uppgiften vi har framför oss och det är där vi måste lägga de tillgängliga resurserna.