I år lämnar drygt 700 medicinska sekreterare skolbänken. 8 av 10 av dessa är kvinnor. Ungefär samma andel av dessa kommer att leva i vad som enligt lag betraktas som lägre än skälig levnadsnivå. Den lönenivån ligger på 27 360 kronor och är kravet för att söka arbetstillstånd i Sverige.
Vi 20 000 medicinska sekreterare arbetar med att skriva någon annans ord. Vi har lärt oss att tiga, men nu höjer vi våra egna röster i ett uppror för höjd lön och skyddad yrkestitel. Vi kommer inte att backa den här gången.
Ordet om en revolt sprids och varje minut fylls en redan 2 500 namn lång protestlista på med nya underskrifter från välutbildade, hårt arbetande kollegor från norr till söder. Människor som efter decennier har fått nog. Som vill gå ut i strejk. När de väl har vågat tala vill de inte längre tiga. De har bett mig att förmedla sin historia. Jag har inlett det här upproret som inte längre låter sig stoppas.
De berättar för mig om följderna av ett liv i vad som i lagens mening betraktas som fattigdom:
”Jag kan inte lämna min man, för jag kan inte försörja mig själv.”
”Om jag fortsatt inom städ hade jag tjänat bättre, men kroppen säger ju ifrån.”
”Har inte råd att äta annat än mackor till lunch.”
”Måste söka bostadsbidrag för att kunna bo i en tvåa med mina barn trots att jag arbetar heltid.”
Och det värsta: ”Jag hade velat skaffa familj, men det är inte möjligt med min lön.”
Flera anser facket vara ”svagt”. Många av oss talar om strejk, med, eller i värsta fall utan facket. De har så många andra yrken som de måste förhandla för och gång på gång hamnar vi i skymundan.
Känslan i leden nu är att läget är akut. Det går inte längre, för vi kan inte försörja oss. Många av oss byter yrke. I 16 av 21 regioner tvingas man rekrytera folk från andra yrkesgrupper för att göra våra kvalificerade arbetsuppgifter, då så få utbildade söker tjänsterna. Det är ett hot mot patientsäkerheten.
Nu vill vi att ni alla ska se oss. Nu slutar vi skämmas, vi vill att ni ska veta, att det i Sverige 2023 finns uppemot 20 000 människor med eftergymnasial utbildning och kunskaper i latin och medicin, människor som avlönas på en nivå i lagens mening klassad som fattigdom.
Regionpolitiker och sjukvårdsminister: Se min kollega. Hon som inte har råd att få ett barn.