Mitt äldsta barnbarn föddes 2014. Detta år var det dittills varmaste året i mitt liv. Men det kommer för alltid att vara det kallaste året i hennes liv.
Redan 2015 slogs nya värmerekord och planeten passerade engradsnivån, det vill säga en grads ökning av medeltemperaturen jämfört med förindustriell nivå. 2016 slogs ett nytt rekord; 1,2 grader högre än förindustriella nivån. Åren därefter har varit nästan lika varma men rekordet från 2016 står sig ännu.
Klimatkrisen är akut i många länder idag. Det speglades inte i den svenska valrörelsen och de partier som har minst ambitioner i klimatpolitiken kommer nu att bilda regering.
Ett tecken i tiden är att det åter börjar dyka upp ”debattinlägg” i media som präglas av vetenskapsförnekelse. Alltså det som i dagligt tal brukar benämnas som klimatförnekelse.
I Kuriren och NSD har en viss Jan Nilsson publicerat ett inlägg som menar att forskarna inte är eniga i klimatfrågan. Jan Nilsson hänvisar till en rapport som släpptes tidigare i år med rubriken ”There is no climate emergency”.
När jag läser sådana rubriker vill jag gärna kolla källan. Det är ganska enkelt och kräver bara en enkel googling.
Rapporten är undertecknad av 1107 forskare och experter. Nyhetskanalen Euronews har publicerat en faktacheck och konstaterar att mindre än en procent av undertecknarna har sysslat med klimatvetenskap. Många fler har däremot kopplingar till fossilindustrin och gruvindustrin, inte minst oljebolaget Shell. Sex av undertecknarna visade sig vara avlidna. Huvudförfattaren Richard Lindzen är välkänd i klimatförnekarkretsar. Han är idag 82 år och gick i pension år 2013.
Cornelluniversitetet i USA gjorde förra året en sammanställning av 88 000 klimatstudier världen över. Sammanställningen visade att 99,9 procent av studierna kom fram till att mänskliga aktiviteter har drivit på den globala uppvärmningen, i huvudsak genom ökande utsläpp av koldioxid.
Konspirationsteorier och vetenskapsförnekelse har alltid funnits men det är oroande att den verkar bli vanligare, framför allt på internet, men sprids även i vanliga medier och tar sig in i politiken. I Sverige kan det komma att påverka regeringspolitiken efter valet.
Det är oroväckande, inte minst för Norrbotten. Industrins omställning i Norrbotten innebär enormt stora investeringar som kommer att kräva stöd och gensvar från regeringen för att lyckas.
Vi behöver öka takten i omställningen både i Sverige och globalt. Vi behöver också vara vaksamma och källkritiska när vi läser nyheter och tar del av den offentliga debatten.