Svar till signaturerna "Birgitta" den 14 januari och till den tidigare insändaren "Moder jord och Vida, 17 år".
Åter har Birgitta kommit med ett inlägg gällande klimatutvecklingen, och jag frågar mig varför. Är syftet att lugna Vida som är så orolig att hon ligger vaken om natten? I så fall är det snällt och omtänksamt av Birgitta, även om det sker mot bättre vetande. Om syftet däremot är att fortsätta torgföra sin felaktiga uppfattning om klimatförändringarna måste jag protestera! Redan i höstas, den 27 september, hade Birgitta en insändare i detta ämne i Kuriren vilken bemöttes av Bertil Bartholdson och mig den 1 oktober, men någon förändrad inställning hos henne märks inte.
Birgitta har helt rätt i att jordens klimat huvudsakligen beror på och styrs av naturliga förhållanden som människan inte kan påverka. Men stora utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser påverkar det globala klimatet "på marginalen". Detta är illa nog, och det råder inte längre någon tvekan om att förändrade regionala och lokala klimat samt mera extremt väder till stor del beror på global uppvärmning.
Vi bor i ett fritt demokratiskt land där man får tro vad man vill och fritt får yttra sig i tal och skrift, men Birgitta bör reflektera över att det också medför ett ansvar då hon talar emot vad en förkrossande majoritet av klimatforskare numera anser! Jo, det finns de (även forskare) som i det längsta har strävat emot. Det hänvisas helt rätt till att det över historisk och geologisk tid har varit varmare respektive kallare än nu. Detta är väl belagt och ofta vet man varför. Men man kan inte hänvisa till forntida klimat när det gäller nutida global uppvärmning.
Vad vet man nu? Man slipper läsa svåra vetenskapliga tidskrifter när det finns böcker med god information för "vanliga människor". Se till exempel Greta Thunbergs bok från i höstas där forskare redogör för vad som nu är känt. Vill man veta hur klimatförändringar efter hand drabbar vårt eget land kan man på nätet köpa en e-bok av Erika Bjerström: "Klimatkrisen i Sverige: så förändras vårt land från norr till söder".
Den oroliga "Vida 17 år" har till skillnad mot Birgitta insett att vi och naturen är illa ute. Vida kan förstås engagera sig i miljörörelsen och hon kan leva ett så miljövänligt liv som möjligt. Då kan hon sova lugnt i visshet om att hon gör vad hon kan, och att det inte är hennes fel att klimatet förändras! Och hon ska veta att statliga och internationella institutioner liksom privata företag är på väg att lägga om kursen mot en grönare värld. Det sägs att det tar tid att vända en atlantångare som har full fart framåt. Så är det även med klimatpolitiken, men det måste gå. Till sist, Vida: det hjälper inte klimatet om Du ligger vaken om natten. Ge aldrig upp hoppet!