Jag älskar min arbetsplats. Har förmånen att jobba med underbara kollegor och underbar chef. Dessa få rader gäller inte dem.
Från och med 1 juli 2023 har regeringen beslutat att man måste ansöka om skyddad yrkestitel från Socialstyrelsen för att få fortsätta kalla sig undersköterska. Personer med fast anställning eller tillsvidareanställning när den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2023 får fortsätta använda titeln till 30 juni 2033 utan bevis. Detta gäller alla förutom vikarier och timanställda som förlorar sin titel 1 juli 2023 med omedelbar verkan.
Socialstyrelsen meddelar vidare att med skyddad yrkestitel blir det tydligt vilken kompetens en person med titeln undersköterska har.
På grund av denna nya lag har ett avtal skrivits till mig som timanställd, där jag måste avsäga mig min rätt att få behålla min titel från och med 1 juli 2023 medan jag ansöker yrkesbevis från Socialstyrelsen. Detta innebär enligt mig, att jag indirekt, baserat på Socialstyrelsen bedömning, avsäger mig den kompetens som min titel undersköterska har. Om jag fortsätter att arbeta med titeln undersköterska, kommer jag att bli ålagd böter.
Något skydd för min yrkestitel under ansökningstiden på tio år finns inte.
Min nya titel är nu assistent/omvårdnad och jag är välkommen att arbeta degraderad, men med arbetsuppgifter som en legitimerad undersköterska. Att jag inte skriver under avtal och avsäger mig min titel betyder inget. Degraderingen sker automatiskt.
Det är bra att skyddad yrkestitel träder i kraft. Men är tillvägagångssättet etiskt rätt?
Är det möjligt att förlora sin titel bara över natt medan andra fortsätter behålla den?
Finns det då inget skydd för en titel som man faktiskt äger även som timanställd? Skydd för min titel just nu är lika viktig.Tyvärr blir regeringens och Socialstyrelsens beslut dubbelbottnat när man under ansökningstiden inte låter kompetensen gälla lika för alla med legitimation.
Alla med legitimerad titel oavsett anställningsform, äger rätten att ha lika lång ansökningstid (tio år) anser jag. Det vore mer rimligt och mer i linje med syftet av den nya lagen, att garantera vårdkvaliteten. Eller är det att man inte ska ta sig själv på för stort allvar och gilla läget och fortsätt jobba som degraderad under ansökningstiden?
Men hur blir det då med namnskylten jag bär till varje arbetspass? Ska det hädanefter stå "degraderad undersköterska" medan jag arbetar som undersköterska? Hur blir det då med förtroendet och tryggheten gentemot patient? Kanske humor löser allt?
Döm själva. Är det inte ändå något som skaver?
Hur hade andra yrkesgrupper reagerat i detta fall?
Socialstyrelsen ger mig rådet att kontakta regeringskansliet och socialdepartementet.
Vill låta sunt förnuft råda och ge frågan vidare till denna världens visa.
Under tiden, en slutlig hälsning till alla vikarier och ”timmisar” som är registrerade undersköterskor därute i vårt avlånga land. Oavsett om vi väljer att signera ner vår titel eller inte medan vi ansöker, och vad man än väljer att kalla oss. Att överheten förminskar oss betyder inte förlorad gods.
Vi behövs och vi är viktiga. Speciellt nu i de flestas semestertid.