Jag vill först tacka signaturen Norrbottning i Västerbotten för din insändare i Kuriren 17 december. Den var bra. Sen vill jag tacka Kuriren för att ni då och då kommer med artiklar om Norrbotniabanan.
Jag förstår den frustration Gusten Granström, Norrbotniabanan AB, känner över Trafikverkets inriktningsunderlag och deras tidsplan som är helt oacceptabel. Jag tycker att den här pandemin är ett gyllene tillfälle att sätta fart på bygget av banan. Det skulle ge många välbehövliga arbetstillfällen. Varför inte bygga från flera håll?
Skulle en bana av malmbanans transportvolym finnas söderut skulle den för länge sedan haft dubbelspår. Jag undrar vad haken är, eftersom LKAB är villiga att öppna plånboken. Ett dubbelspår skulle få stor betydelse.
Det finns mycket att utveckla när det gäller järnvägar och rullande materiel men tyvärr lobbar Trafikverket för vägtrafik i stället. Ta till exempel Parisavtalet där man sitter med och beslutar om åtgärder för att förbättra miljön. När man sedan kommer hem ger Trafikverket tillstånd till 70 ton på lastbil. Märkligt!
Det slår ju undan fötterna för transporter med tåg. I stället borde man ha verkat för bidrag och lättnader för företag som använder tåg när det går. Hos Trafikverket behövs det folk som är kunniga i järnvägstrafik och kan stoppa de skenande kostnaderna för underhåll och reparationer.
Jag undrar varför Trafikverket inte bygger bort flaskhalsarna på Botniabanan. Jag menar sträckorna mellan Kramfors och Sundsvall som fortfarande är ogjorda. Varför satsar Trafikverket flera miljarder på bara ERTMS som är både dyrt och instabilt och ger sämre kapacitet. Det har tvingat tågoperatörerna som inte har råd att bygga om sina lok att använda stambanan i stället. Man kunde haft kvar ATC 2 som fungerar bra och lär kunna fungera med det dyra ERTMS.
Trafikverket borde ta paus i det projektet och avvakta hur det blir i till exempel Tyskland.
Varje gång vi kan köra ett tåg i stället för buss eller lastbil gör vi en vinst för miljön, energin och säkerheten. Utsläppen av koldioxid från tåg är nästan noll, då däremot utsläppen från flyg och vägtrafik är betydande.
Oljan är en sinande, smutsig, dyr importerad energikälla medan elen är en ren, inhemsk, förnybar dito.
För ett antal år sedan gjordes en koll vad det kostade att köra ett godståg från Boden till Luleå. Strömmen gick på cirka åtta kronor. Tänk då på att ett godståg kan ersätta 25 lastbilar med släp och tåget behöver bara en förare.
Elloken kan också bromsa elektriskt, då får vi grön el. Därför kan ett malmtåg från Narvik till Riksgränsen ge så mycket ström att det räcker att köra ett tomt malmtåg tillbaka!
Energiåtgången att köra en viss godsmängd är 20 gånger större på väg än på järnväg. Just nu finns det lovvärda insatser i EU för järnväg. För att stimulera har flera länder halverat sina banavgifter och Schweiz och Frankrike har helt tagit bort sina under pandemin. Vad gör Trafikverket? Man satsar på att öka maxlasten för lastbil till 74 ton. Märkligt!
En Norrbotniabana är bra för Stockholm, för Sverige, ja, för hela Europa.
Därför: sätt fart på bygget.