Jag läste en artikel i NSD för ungefär ett år sedan där resonemanget gick kring vilka kommuner som kommer att överleva och där de stadsnära bedöms ha störst möjligheter.
Jag tycker att begreppet kommuner lika väl kan bytas till byar. I det sammanhanget så tillhör Luleå kommun en kommun som har mycket stora möjligheter att utveckla sin landsbygd och därmed utvecklas på ett övergripande plan.
Tror man på allvar i kommunens ledning att folk flyttar hit från de stora städerna och för den delen från Europa och övriga världen för att bo på en förtätad centrumhalvö, där förresten grönområde efter grönområde suddas ut?
De personer som enbart är ute efter dessa urbana kvaliteter har tusentals andra platser som slår tätorten Luleå alla dagar.
Nej, jag är övertygad om att den stora potentialen ligger i den kringliggande landsbygden. Där finns de värden som många i framtiden kommer att söka efter.
Men, det behövs en basservice. Och då kan vi inte fortsätta att avrusta de platser som just har denna potential, utan i stället se till att utveckla dessa byar, och förstås även kommunikationerna till tätorten.
Närheten till en större stad som är lätt att ta sig till (och ifrån) ökar attraktionen. Men kom ihåg, att i vardagen är det de vuxna och inte barnen som i första hand ska förflytta sig (läs skolor)!
Ta en karta i er hand och titta hur fint Luleå kommun breder ut sig i Fyrkanten och mot Kalix kommun med flertalet byar i goda lägen mellan kommuncentra och större tätorter. Där finns den stora potentialen!
När jag söker en korsordslösning på begreppet ”urban” erhålls följande förslag: belevad, världsvan, älskvärd, polerad, förbindlig, verserad, artig, storstadsmässig…
På samma plats anges motsatsorden: obelevad, tölpig, lantlig.
Det är hög tid att putsa bort det urbana filtret på Luleåglasögonen, och börja omvärdera värdet i den kringliggande landsbygden. Utvecklingen går att vända men då behövs en ny samlad inriktning och aktivitetsplan!