Jokkmokk kommun med Porjus kraftverk började tidigt 1900-tal elektrifiera Sverige. Våra 10,5 kraftverk (Ritsem hälftenägt) vid Stora och Lilla Lule älv förser staten årligen med miljardbelopp. Kommunen med Sveriges högsta bruttoregionalprodukt tillhör ändå rikets fattigaste! Borttagen fastighetsskatt gjorde kommunen än fattigare. Bygdemedlets allmosa är försumbar jämfört med miljöfondens 500 miljoner till södra Sveriges minikraftverk. Jokkmokksbor som jag, med två kraftverk i sjön har dyrare el än ministrarna i Stockholm!
Kungliga Vattenfallstyrelsens löfte 1957 om arbete, utveckling och välstånd i evinnerlig tid i utbyte mot vattenkraftutvinning försvann med ”guldåren” efter 60 -talet. Då hade Jokkmokk 11 000 invånare. Sen vattenrallarna lämnat oss, den tidens Fly in, fly out, är vi 5 000, precis som innan vattenfallseran men med delar av vår natur oåterkalleligt förstörd vilket Vattenfall 2009 beklagar skriftligt.
Koncernchefen Hall meddelade att Jokkmokk inte kommer att få något stöd. Statliga LKAB:s samhällssyn bekostar tvärtom stor del av Kiruna stadsflytt och främjar lokal- och företagsutveckling! Aktiebolagens mantra är att i kapitalistisk anda skapa största vinst till minsta utgift åt aktieägare och ”höjdare”. Bygger vi inte ett kontor åt Vattenfall kan de flyttas. LKAB:s människosyn uttrycks istället i företagets villighet att ekonomiskt kompensera anställda som tar jobb i coronavården och som för oss andra riskerar liv och hälsa! Vattenfalls utpressning att stoppa pågående bredbandsutbyggnad om de inte fick dubbelt betalt misslyckades dessbättre. Vårt vatten och miljö betalar Nuon- och kolgruveaffärer. Ansvariga, inklusive ministrar, går fria!
Förre landsbygdsminister Bucht åberopade slutligen tidsnöd för att slippa bemöta Jokkmokksbornas frågor om miljö och elleveranser. Landsbygdsministern Skog valde konselj med kungen! Vice statsministern Lövin visste inte vad hon sagt ja till i juni 2018. Hon skulle be Luleåborna om ursäkt för sin okunskap om älven? Luleå kommun har inte en fallmeter vatten, ändå mindre något kraftverk!
Vattenfalls slogan om grön el är lögn! Regeringen och partierna, utom Vänsterpartiet, fastslog 2018 Energiöverenskommelsen. Vattenfall slipper allt miljöansvar i Lule älv. Brott mot EU:s vattendirektiv sker med riksdagsmajoritetens goda minne. Stödd av Hav– och vattenmyndigheten och länsstyrelsen, åberopar Vattenfall begreppet KMV, (Kraftigt Modifierat Vatten) längs älven. Enligt deras tolkning är det inte är ekonomiskt försvarbart med miljöåtgärder. Värden som arkeologi, bebyggelse, besöksnäring, flora och fauna, fritids- och kommersiellt fiske, god ekologisk potential, historia, kultur, rekreation, samfärdsel och turism bortses helt från. Statsråden Baylan och Damberg besvarade inte mitt brev och miljöpartiets Lövin tiger stilla. Vi har väl de politiker vi förtjänar, vi som bor norr om Dalälven?
I mannaminne hade Randijaur inga problem med erosion. År 2020 är byggnader, fritidshus och bryggor i farozonen genom korttidsregleringarna. Högvatten strömmar långt upp på land. Lågvattnet tar med sig grus, sand och växtlighet och en steril strandzon skapas. Konsekvenser av torrfåror och eroderade och igenvuxna vattenmagasin, torrlagda sjöar och vattendrag tigs ihjäl och löften bryts.
Miljöförstöring sker även inom andra vattenkraftskommuner. Som en ropandes röst i öknen ifrågasätter Vänsterns riksdagsman Birger Lahti, och organisationer som Landstormen, Lule Älvdals Serviceorgan, Norrälvar, Älvräddarna med flera regeringens och Vattenfalls rovdrift och lögner om grön el och vägarna dit.
Arne Forsman
Randijaur