Språkrådet utarmar språket i stället för att vårda det

Språkrådets tillträdande chef argumenterar för språkets förfall snarare än för vård av detsamma, skriver signaturen Självutnämnd språkpolis.

"Dom" beskrivs som vardagligt i Svensk ordbok. Signaturen Självutnämnd språkpolis tycker inte att ordet har något att göra i skriven svenska.

"Dom" beskrivs som vardagligt i Svensk ordbok. Signaturen Självutnämnd språkpolis tycker inte att ordet har något att göra i skriven svenska.

Foto: Anna Fantenberg

Insändare2023-03-23 07:04
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Språkrådet är statens organ för språkvård och språkpolitik. Rådets tillträdande chef Lena Lind Palicki vill skrota ”de” och ”dem” i skriftspråket och ersätta med talspråkets ”dom”.

”Har det blivit något slags intellektuellt förfall?” frågar sig författaren Björn Ranelid. Jag håller fullständigt med honom inte minst efter att ha lyssnat på Palicki som ju argumenterar för språkets förfall snarare än för vård av detsamma:

”Men anledningen till att det här ändras är ju att vi inte har stöd för det i talspråket längre.” ”Vi lär oss inte den här skillnaden när vi lär oss språket och vi måste lära in det i skolan och det blir för svårt”. ”Det språk som håller på att förändras är ju det som vi debatterar. Det är det som vi liksom inte är överens om”.

Det blir för svårt att lära sig det här i skolan! Oj, oj, vilket argument. Ja, möjligen är det för svårt i den svenska skolan som den har blivit.

Palickis argumentation signalerar resignation och bristande respekt för det uppdrag som hon har tilldelats.

Hon lyckas också klämma in ett ”liksom” i argumentationen, ett ord som har blivit en obligatorisk och flummig farsot i det svenska språket, främst talspråket, där idrottsfolk, artister och SVT-representanter står på barrikaderna. Vad sägs om följande kommentar från en landslagsskidåkare? ”Man tränar ju för att liksom tävla.” Är ”liksom tävla” en ny gren blir funderingen.

I varje tv-soffa och matlagningsprogram bombarderas vi med ”liksom” både från programledare och gäster. Det ska till exempel ”liksom vispas” i några minuter. ”Liksom” tycks också vara den viktigaste ingrediensen i recepten. I ”Go’kväll” är ”liksom” det absolut viktigaste förslaget hos experterna i gör-om-mig-inslagen, till exempel ”den här tröjan kan man liksom ha när våren närmar sig”.

Till och med i SVT:s ”Politikbyrån” behöver gästerna flitigt använda ”liksom” för att klargöra sina ståndpunkter.

”Vart” i stället för ”var” och ett flummigt och överflödigt ”då” är också numera mer eller mindre obligatoriskt bland kommentatorer och nyhetsuppläsare i tv. ”Han visste inte vart bollen var” är ett av många exempel. ”Här kommer Halfarsson då” upplystes det om nyligen. I SVT:s Aktuellt klarar sig inte vissa programledare utan ett antal ”då” när de inte följer manus slaviskt och intervjuar gäster, exempelvis ”Här är en person då som inte får budgeten att gå ihop” eller den mer eleganta varianten ”Här är en person som då inte får budgeten att gå ihop. ”Och här kommer vädret då” är en populär avslutning av ”Aktuellt”.

Det var bättre LIKSOM förr DÅ. På den tiden visste DOM flesta VART skåpet skulle stå.