Sätt igång – slå 1898 års rallare

Om det gick att dra 26 mil järnväg på fyra år för över 100 år sedan borde det gå nu också. Visa vad ni går för! skriver Sonson till malmbanerallare.

I slutet av 1800-talet byggdes Malmbanan mellan Gällivare och Narvik på fyra år. Det är en lika lång sträcka som mellan Luleå och Umeå. Nog borde Norrbotniabanan kunna byggas på halva den tiden, tycker insändarskribenten, och utmanar järnvägsbyggare, entreprenörer och politiker på en tävling.

I slutet av 1800-talet byggdes Malmbanan mellan Gällivare och Narvik på fyra år. Det är en lika lång sträcka som mellan Luleå och Umeå. Nog borde Norrbotniabanan kunna byggas på halva den tiden, tycker insändarskribenten, och utmanar järnvägsbyggare, entreprenörer och politiker på en tävling.

Foto: Kurt Engström

Insändare2021-01-05 07:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag vill utmana alla järnvägsbyggare, entreprenörer och politiker att tävla mot 1898 års rallare. De som byggde malmbanan mellan Gällivare och Narvik, 26 mil, på fyra år. Det är lika långt som Norrbotniabanan mellan Luleå och Umeå som nu fått klartecken för EU-stöd men inget beslut om byggstart än. 

Malmbanan byggdes genom total ödemark, över myrar och genom fjäll där det inte fanns någon stödjande infrastruktur och inga moderna maskiner. Trots detta klarade man av att bygga banan på fyra år! Med dagens resurser borde det gå att bygga Norrbotniabanan på halva tiden? Dags att sätta fart på ett för Norrbotten livsviktigt industri- och miljöprojekt! Senast 2023 vill vi åka tåg från Luleå till Umeå på två timmar och transportera våra exportvaror säkert både på stambanan och Norrbotniabanan.

Någon större kostnad för samhället bör inte bygget innebära om alla arbetslösa ungdomar under 26 år (drygt 100 000) sätts i arbete. Malmbanerallarna var omkring 4000 man och arbetade mest med spade och skottkärra. Nog borde väl 25 moderna ungdomar kunna skotta och frakta lika mycket jord och sten som en malmbanerallare! Låt oss samla ihop alla spadar och skottkärror i landet och få igång bygget! Jag kan bidra med två spadar och en skottkärra och dessutom visa hur de används.

För att leda arbetet kan vi använda de drygt 1000 arbetslösa ingenjörer som nu lever på arbetslöshetsersättning. De har kunskaper om allt från hur man stakar banan till hur signalsystemen skall monteras. Ett mindre antal maskinförare och transportfordon behövs också men när huvuddelen av jobbet görs manuellt blir merkostnaden för samhället marginell.

Denna modell skulle innebära att vi om två år har mer än hundratusen arbetsvana ungdomar och ingenjörer med färska erfarenheter av järnvägsbygge. Dessa kan då ta itu med det eftersatta underhållet på vår övriga infrastruktur. Samtidigt har samhället fått en modern järnväg för den kostnad som annars skulle ha gått till arbetslöshetsunderstöd. Jag är säker på att befolkningen längs banbygget skulle hjälpa till med att hyra ut bostäder och laga mat till de nya rallarna. Detta projekt skulle kunna skapa en positiv anda i en del av landet som annars bara skövlas på sina naturtillgångar. Vem vågar ta första steget?