Så utvecklar man en 400-åring

Nyttja och bevara den unika pärla som kyrkbyn faktiskt förtjänar att vara och skapa liv och rörelse, skriver Jesper Töyrä.

Nyttja och bevara den unika pärla som kyrkbyn faktiskt är, menar Jesper Töyrä.

Nyttja och bevara den unika pärla som kyrkbyn faktiskt är, menar Jesper Töyrä.

Foto: Per Lundström

Insändare2021-07-08 03:55
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Luleå fick sina stadsrättigheter i dagens Gammelstad för 400 år sedan. Ursprungligen byggdes kyrkstan upp för att underlätta för besöken till kyrkan men även handeln blev bidragande till platsens utveckling. När Gammelstad blev ett världsarv var det inte endast för en bevarad kyrkstad utan även för en levande tradition i ett modernt samhälle.

Efter millenniumskiftet och kanske ännu tidigare har kyrkan fått en minskad roll i samhället och fler och fler går ur kyrkan. Hur det kan ta sig i uttryck i en kyrkstad som Gammelstad är att färre går i kyrkan och följaktligen nyttjas kyrkstugorna vid färre tillfällen. Kyrkstugorna nyttjas idag oftare till ”sommarboenden” och den utvecklingen kommer förmodligen att fortsätta.

I en alltmer urbaniserad värld har inte tradition och arv samma betydelse. Flertalet stugor nyttjas inte överhuvudtaget och det kan bero på att ägarna bor på andra platser eller att stugorna ägs av flera personer eller är tom kvar i oskiftade dödsbo. Då traditionen dör ut är inte arvet av en kyrkstuga vad den engång var. Men då kostnaden av att äga en stuga är låg blir de ofta ståendes tomma utan underhåll och flertalet stugor är i väldigt dåligt skick.

Jag tror inte att kyrkstadens framtid är att klamra sig kvar vid den tradition som en gång byggde upp den. Tiderna förändras och det har sällan varit framgångsrikt att hålla kvar i det som fungerade tidigare men uppenbarligen inte fungerar i dag.

Gammelstads världsarv är ett av de största turistmålen i Luleå, men det faktumet nyttjas väldigt lite i dag. En turist som kommer till Gammelstad kan se sig om i omgivningarna, vilket i sig är fint men det blir nog inga fler besök. Krasst genererar besöket inte mycket mer än slitage på kommunens gator.

Om vi inte om 10 år ska se fler rivningshotande kyrkstugor, en kyrka som kanske stänger ned vintertid för att spara energi, än färre näringsidkare och kanske en risk att förlora den världsarvsstämpel som i dag är det stora dragplåstret för turister behövs en ny version för vad Gammelstaden ska vara i framtiden.

I samband med 400 års-jubiléet bör man ställa sig frågan vad man vill att Gammelstad ska vara till nästa 500 års-jubiléet och en bra start är att ta fram en vision för kommande 10-20 år. Det finns säkert många som anser att bevarandet av nuvarande kyrkstaden ska vara lika som i dag, men faktum är att det är en avveckling av kyrkstaden. Att öka intresset av kyrkstugorna genom att underlätta dagens regelverk för nyttjandet av kyrkstugorna och att få turister att återvända och spendera mer tid i Gammelstad är enligt mig det enskilt viktigaste.

Förslag på utveckling av Gammelstads kyrkstad.

Tillsätt en utvecklingsgrupp för utveckling av näringar i Gammelstad och ett långsiktigt arbete för att förändra reglerna kring hur kyrkstugorna får nyttjas.

Låt kyrkstugorna användas åretrunt som fritidsbostäder samt att juridiska personer kan äga ett antal av kyrkstugor för att kunna hyra ut dom vid tex bröllop. Tänkt att ett bröllop där gästerna kan övernatta i kyrkstugorna och att bröllopsmiddag m.m. kan arrangeras i byn. Stugorna kan hyras ut till konsthantverkare som kan ha försäljning i anslutning till kyrkstugan.

Avsätt ett område av där kyrkstugeägarna kan få tillgång av mark för odling. Kanske kunde ha en obemannad gårdsbutik där både turister och övriga kan handla lokalproducerade råvaror.

Utveckla Gammelstads naturreservat med bättre framkomlighet och kanske ett fågeltorn lika det som finns vid Porsön.

Hägnan kan erbjuda logi åretrunt och besökarna får leva ett rollspel från den tidsepok som omgivningarna symboliserar.

Detta är bara några idéer vad som kan göras och det handlar inte om att ha glassförsäljning i varje gatuhörn, utan att nyttja och bevara den unika pärla som kyrkbyn faktiskt förtjänar att vara och skapa det liv och rörelse som engång fanns.

Upplevs det som en omöjlighet kan vi komma ihåg att det troligen fanns en och annan tvivlare när Norrlands största medeltida kyrka skulle byggas.