Ankarkronans styrelse, Mjölkudden, har enligt artikel den första februari slagits av förvåning, detta för att Luleå kommun, företrädd av bolaget Lulebo överraskande planerat ett nybygge på ”annans mark”.
Detta slås upp stort av Kuriren som något märkvärdigt. Men det är det inte alls, det är en konsekvens av Luleå kommuns förhållningssätt och rangordning:
Lägst status har hyresgäster - närmst över boskapsnivån. Exempel, kommunens försök att göra stadsdelen Varvet till ett skyskrapekomplex. Lekplatser och strandremsan mot Luleälven skulle ge plats för nio höghus. Vi hyresgäster löste ut miljardären Roger Akelius och höjde statusen ett snäpp till ”bostadsrättshavare” därmed också förbättrande ekonomisk status och kommunens skattekraft.
Till de med låg status hör vissa, de som i vissa avseenden framfört klander mot tjänstemäns ärendehantering. Till exempel de som efter anbudsupphandling blev ägare till stora försvarsanläggningen i Mjölkuddsberget. Bestraffningen blev extra hård, byggande av en hel stadsdel Klintbacken med "tagande av annans mark”. Påtalat genom flera domstolsmål som alla gått Luleå kommun emot.
Låg status, utan inbördes ordning, har de som arrenderar mark av Luleå kommun och till sitt rättsskydd har endast arrendenämnden i Umeå att tillgå och för övrigt lever på nåd under kommunjuristens godtycke. Status jämförbar med gruppen ”Äldreboende” som också är satt på undantag. Till exempel ägarna av fritidshusen på Nordantillheden utanför Karlsvik (Niporna).