Christer Nylander har skrivit ett tankeväckande inlägg i som publicerades i Kuriren 22 mars. Vi har inte råd med krig! Krig definieras som ”organiserat militärt våld mellan stater för att nå politiska mål”. Vi har inte RÅD med krig! Ukraina – sluta GENAST med att skjuta på ryska ungdomar och deras fordon som gästar ert territorium! Ryssland – sluta GENAST med att skjuta sönder bostadshus, shoppingcenter och sjukhus i det som brukar kallas Ukraina! Kriget måste få ett slut – och man måste sätta sig ner med politiska diskussioner om de politiska mål som de olika staterna har.
Vilka mål har de olika staterna? Christer är oklar på den punkten. Ukraina kommer att ”bombas sönder och samman” om inte parterna blir ense skriver han. Rysslands mål tycks alltså vara att få igenom sin vilja – annars bombar man grannlandet ”sönder och samman”? Detta har man varit ”helt tydlig med sedan 2014”?
Vad hände det året? Ett par ”utbrytarrepubliker” etablerades med hjälp av ”små gröna män”, stora delar av befolkningen flydde. Ukraina hotades, och fick inte vidta åtgärder. (Som om Danmark skulle ”ta över” Skåne Blekinge, och Norge Jämtland. Skulle Sverige bara acceptera en sådan sak?) Men vad är Ukrainas mål? Att få bestämma själv, att få välja president i fria val (även om man väljer en ”komiker” för att citera dej, Christer) Får man inte välja en komiker? Vi har fått välja en yrkespolitiker, en svetsare och en bankkvinna i nämnd ordning. En valfrihet att vara rädd om. Är det inte en demokratisk rättighet? Man kan förstås – som Trump – ifrågasätta demokratin och manipulationer vid val – men vem är perfekt? Och med öppna granskande organ (fri press, OSSE och så vidare) kan man se att valen, demokratin är åtminstone hyfsat okej. Det är den inte överallt.
Är Ukrainas mål att förstöra Ryssland? Har det någonsin framkommit? Ukraina har valt att få söka medlemskap i försvarsalliansen Nato. Varför? JO, för att ”någon” granne hotar, ”inte accepterar” deras vilja eller självständiga beslut, och ”tar för sig” av landområden. Det är ju för övrigt inte bara Ukraina som vill in i Nato – efter 2014. De flesta andra länder i Östeuropa har ju erfarenheter av krig, militärt våld för att driva igenom politiska mål – våld från Ryssland – och redan tidigt blivit medlemmar i Nato, för att gemensamt kunna stå emot eventuella krav på deras självständighet. Nu framförs motsvarande krav på Sverige, Finland, Moldavien, Georgien och de redan Nato-anslutna östeuropeiska staterna som ”hoppat av” Sovjetväldet.
Jag tror att vi behöver tänka själva, jag tror att vi inte har råd med krig. Att den sovjetinspirerade ryska journalisten Vladimir Pozner Jr– som själv beskrivit sin insats som ”propaganda” kan ha rätt, när han skriver att vapen till Ukrainasidan gör konflikten ”mycket blodigare och ökar risken för spridning” är nog sant – men utan dessa vapen, så kommer Rysslands politiska mål att genomdrivas ”utan militärt våld”. Det blir då polisiärt våld, tvångsläger och fängelse för oliktänkande i stället. En politik som inte gagnar mänskligheten. En klok filosof sa: ”Jag gillar inte dina tankar, men jag är beredd att gå i döden för att du ska få uttrycka dem”. I dagens östra/centrala delar gäller nu: ”Jag gillar inte dina tankar, men jag är beredd att låta dej gå i döden, eller låsas in med Navalny om du uttrycker dem”!
Din andra referens professor John Mearsheimer har lanserat termen ”offensiv realism” som beskriver hur stora stater aktivt söker möjligheter att utöka sin relativa maktposition på bekostnad av andra stater för att nå regional hegemoni. Är det så vi vill ha det – eller ska vi andra mindre stater slå oss samman i en maktkamp för att försvara vår frihet? Kanske en ny försvarsallians?
Ryssland! SLUTA omedelbart att invadera grannländer, oavsett om de kan försvara sig själva eller ej! Vi har inte RÅD med brutala krig. Sluta bomba skolor och sjukhus! NU!