Var finns de övergripande linjerna för Hybrit/fosilfritt stål i Norrbotten?
De planer som jag uppfattar gäller nu, beträffande fossil fritt stål/järnsvamp i Norrbotten är följande:
- SSAB ska göra stål i ett nytt stålverk i Luleå, baserat på järnsvamp från Gällivare. Den siffra som nämns är 2,5 miljoner ton stål per år. Jag har uppfattat ett totalt elbehov på 12,5 TWh för stålverk och vätgasproduktion.
- Antag att H2GS i en första fas gör på samma sätt. Då behöver de också 12,5 TWh.
- Om sedan LKAB skall börja sälja järnsvamp istället för pellets, hur mycket ytterligare elström behövs det? 50 eller 70 TWh.
Vi talar alltså om ett behov av ytterligare elström på kanske 80 TWh. Varifrån ska den komma? Produktionen i Lule älv handlar om 13 TWh/år. Det fattas alltså 65TWh!
Slutsats, lägg genast ner planerna hos LKAB på att sälja järnsvamp tillverkad med vätgas. Låt SSAB och H2GS fortsätta. Det intelligenta vore att LKAB tillverkar järnsvamp för både SSAB och H2GS i Gällivare. Det är rykten i svang att LKAB vägrar leverera malm till H2GS. Affärsmässighet och förnuft verkar Moström och Göran Persson sakna. De bör snarast bytas ut. En total brist på affärsmässig kompetens visade de också när inte LKAB tog över Kaunis Iron.
Så vilken konkurrens kan LKAB räkna med för Hybrit? Om resten av världen ska göra fossilfritt stål, enligt samma metod som LKAB/SSAB arbetar med, behövs 60 gånger så mycket elström som Sveriges totala förbrukning. Finns den tillgänglig? Svar nej. Vad är då alternativet? Jo, att använda naturgas i stället för vätgas.
I vissa länder bland annat i Mellanöstern, Venezuela och Mexico används den metoden. På 1970-talet fanns sådan tillverkning i Hamburg till exempel. Metoden att använda kol blev dock billigare, då Tyskland ”väl är byggt” på kolfyndigheter. Alltså lades naturgasmetoden i Hamburg ner.
CO2-utsläppen försvinner helt med Hybrit. Används naturgas halveras utsläppen jämfört med dem som masugnar med kol ger. Då det inte finns någon realism i att göra allt stål i världen med vätgas, kanske världen accepterar en halvering av CO2-utsläppen från ståltillverkningen med naturgas. Naturgasmetoden är förmodligen mycket billigare än hybritmetoden. Hybritjärnsvampen blir då säkert mycket svårsåld.
Stål från H2GS och SSAB går förmodligen att sälja om den är högkvalitativ. Då är ”hybriten” en så liten del av totalkostnaden. Slutsats: Lägg omedelbart ner alla planer på att göra järnsvamp med vätgas av all LKAB:s malm. Risken för ekonomiskt fiasko är enorm.