I dag är Porjus som mindre tätort den stora förloraren i det hela och blev av med dess närhet till fiske av lax, harr den dagen när torrfårorna kom till.
I nutid har även basnäringens arbetskraft centraliserats med tekniker, kontrollrummen av dammluckor som hade kunnat vara i Porjus.
Man hade också kunnat ta mer vara på kulturvärden, skidbacken för besöksnäring och samhället även med äldreboende där människor växt upp.
Osäkerheten i dag ligger också kring hur länge skolan kommer att finnas kvar? Man har inte upprustat eller underhållit byggnaden. Utepoolen i tätorten vid skolan den har förfallit så pass att ny pool måste byggas.
Bara för några år sedan fanns ett Minivattenland just bredvid E45 både för barnfamiljer och turister där man enkelt kunde göra ett stopp och leka med vattenluckor, bygga egna dammar utomhus. Men allt har rivits bort då man inte underhållit något.
Årliga fallens dag har förlorat sin höjdpunkt med minimarknad, familjedag och på kvällen trubadur för vuxna.
Förutsättningarna är kanske inte butik men en mack med bra öppettider med ställplatser för husvagnar. Det nödvändigaste i kiosken, ett utbud av lokal delikatesser och lunchrestaurangen som mest idag lever på entreprenörer som dagligen är i trakten.
Med dagens teknik och vetande tänker man att i framtiden får absolut inte detta ske igen med någon av landets kvarvarande orörda älvar så lokalbefolkning, besöksnäring och naturen drabbas.
De större älvarna kan miljöanpassas med galler vid turbiner och vandringsbäck kan byggas. Delar av vinsterna bör gå till orten.
Som Liberal välkomnar jag gärna Porjus till Gällivare kommun som ser en bättre potential av att bygga upp Porjus på nytt även som ett litet besöksmål för barnfamiljer i Gällivare.
Det gynnar nog båda orterna, handeln om kulturvärdena och platser tas tillvara på rätt sätt.