Jag trodde att skämsfaktorn hos riksdagspolitikerna maximerades år 1993 när folkpensionärerna fick en höjning med 96 öre i månaden, på årsbasis 11 kronor och 52 öre, (i stället för ”hiskeliga” 55,64 kr i månaden), men icke.
Nu har man infört en pensionsreform som helt sjösattes ifjol 2020 och redan nu måste man börja stödutfodra 1,5 miljoner pensionärer av totalen 2,2 miljoner. Sedan kommer blålögnen att alla 1,5 miljoner ska få 600 kronor i sin matho, när sanningen är att en del bara kommer få 25 kronor i sin, men först ska beloppen skattas.
Om staten betalar ut 600 kronor, på årbasis 7 200 kronor, skulle det kosta cirka 11 miljarder årligen där samhället skulle få tillbaka cirka 3 miljarder i skatt, samt ge ökad köpkraft hos pensionärerna.
Jämför man det med att staten betalar cirka 50 miljarder i bistånd årligen, samtidigt som man lurar de som arbetat, för nu handlar det inte längre om garantipensionärer utan de som arbetat hela sitt liv.
Slutsats: Riksdagspolitikerna har aldrig varit närvarande när skammen delades ut.