Kommunen har anlitat KPMG för ett antal skattekronor för ge en bild av vilka resurser som finns och vilket behov kommunal äldrevård har. Allt i jämförelse med riket och i storlek jämförbara kommuner. Det är ingenjörskonst på högsta nivå. Det torde inte vara någon hemlighet att det på nationell nivå kommit fram oerhörda brister inom äldrevården. Dessa påtalades innan corona pandemin bröt ut, men lyckades inte få den uppmärksamhet som krävs för att nå fram till beslutsfattarna, för att påverka deras iver att vara kostnadseffektiva. En mängd platser på särskilda boenden har försvunnit. Färre demensboenden, som rekommenderar högre personaltäthet. Utbildning och lönenivåer släpar efter.
Det vanligaste tillståndet på våra äldreboenden är någon form av demensdiagnos. Cirka 160 000 människor i Sverige lever med en demenssjukdom. Ålder är en riskfaktor och i takt med att antalet äldre blir fler så räknar Socialstyrelsen med att 190 000 personer kommer att ha en demenssjukdom år 2030. KPMG gör också en framtida prognos utifrån åldersstruktur och behov av särskilt boende för Kiruna.
I Kiruna sker all äldreomsorg i kommunal regi. Det ska vi vara glada för. Kommunen styrs av lokala politiker, som har möjlighet att sätta sig in i förhållandena, och som väljs vart fjärde år.
Uppdraget till konsulten var ”en ekonomiskt effektiv och för medborgarna god och behovsstyrd äldreomsorg”. Det behövs en plan för ytterligare äldreboenden. År 2019 hade kommunen 309 platser i särskilt boende. År 2022 är antalet 255 platser.
Snart stänger Fjällgården, som idag är ett korttidsboende, alltså inget permanent äldreboende. Sen stänger Solbacken 1 och 2 och perioden 2023-2026 finns 219 platser. På särskilt boende finns de som har de största behoven, här behövs tillräckligt mycket och tillräckligt utbildad personal. De flesta har en demensdiagnos, det mest vårdkrävande. Här krävs en noggrann lokal beräkning utifrån hur demografin ser ut och hur sprickbildningen (gruvans påverkan) fortskrider.
Vi är starkt kritiska till att det inte planeras för korttidsboende. Denna boendeform är till för dem som en kort tid har extra behov av vård och omsorg. En del blir inte utskrivna från sjukhuset då det saknas korttidsplatser och kommunen får dyrt betala. De har behov av viss sjukvård antingen de har blivit utskrivna från sjukhus eller av annan anledning tillfälligt behöver vistas där. Här ska personal var extra kunnig och utbildad. Vi har flera exempel på utebliven medicinering och behandling som lett till lex Maria anmälningar.
Idag den 23 februari vårdas tio äldre personer på en akutplats på Kiruna sjukhus i väntan på plats på ett äldreboende/korttidsboende.
Att få en demensdiagnos blir en chock både för den personen det gäller och för hela familjen. Regionen satsar få resurser på denna diagnosgrupp, i form av uppföljning, vårdplan, anhörigstöd. En person med en kognitiv diagnos kan ha flera ”friska” år innan man blir en ”kommunal angelägenhet”
Perioden i livet när man fortfarande är aktiv, bor kvar i lägenhet eller hus sträcker sig långt upp i åren, beroende av hälsa och annat. När man sen (oftast ensam) behöver mer trygghet och gemenskap är seniorboende eller trygghetsboende ett viktigt alternativ. Här har vi också på grund av stadsflytten stora behov av en lämplig bostad när man tvingas flytta från sin lägenhet i nuvarande centrum.
Idag har vi seniorboende i Runabacken. En medlem omtalar att i lägenheterna intill har det på senaste halvåret bytt hyresgäster, flera gånger, därför att personen varit alltför vårdkrävande för den boendeformen. Personen blir isolerad och tvingas snart till ett särskilt boende. Det är inte värdigt och ingens önskan att i slutet av livet behöva flytta sina ägodelar flera gånger om.
Planera för fler seniorboenden/trygghetsboenden, dagverksamhet, avlastning, korttidsboende och fler särskilda boenden för de årsrika.