Alla partier vill naturligtvis ha en kompromiss som ska tillfredsställa så många som möjligt. Men i frågan om vem som ska ha hand om förvaltningen – staten eller samebyarna – är meningarna delade.
I denna fråga förordar Miljöpartiet och Vänstern samebyarna, Moderaterna och KD staten. Övriga partier uttrycker sig luddigt och velar hit och dit. Särskilt Socialdemokraterna som försöker sitta på alla stolar samtidigt. Partiets budskap kan kokas ner till följande: staten bör ha kvar rättigheterna, men om det krävs för att behålla makten kommer jägarna att offras till Miljöpartiet.
Vi vet att om jakt- och fiskerättigheterna, enligt Renmarksutredningens direktiv, överförs till samebyarna är dessa rättigheter förmodligen förlorade för alltid.
Vi vet också att staten genom en ändring i rennäringslagen kan se till att behålla dessa rättigheter.
Medelåldern i jägarkåren är hög och den väljarkategorin brukar rösta på det parti man en gång valt. Men i takt med att trängseln på det politiska mittfältet ökat har skillnaderna mellan partierna minskat.
Så den här gången kanske vi bör fråga oss vilket som är värst: Att i fyra år stå ut med ett parti som man egentligen inte gillar, eller riskera att mista fjälljakten för alltid?