Lögnaren Donald Trump är äntligen borta från den offentliga debatten. Men inom den skogliga naturvården, även på myndighetsnivå, fortsätter man ogenerat att använda falska fakta för att skapa reservat. De går nämligen hem hos okunniga politiker och journalister som inte ställer kritiska frågor.
En av de vanligaste lögnerna är att skogliga reservat är bra för klimatet. Det används just nu av länsstyrelsens naturvårdstjänstemän när de fullföljer sina interna mål att bilda 25 ytterligare reservat i Norrbotten för att nå miljömålet ”Levande skogar”.
Den växande svenska skogen binder i princip lika mycket koldioxid som Sveriges totala utsläpp. Det sker genom en fantastisk process, fotosyntesen. Fotosyntesen omvandlar enorma mängder koldioxid och solenergi till socker och syre. Sockret tillsammans med näring och vatten från jorden blir klimatmässigt hållbart byggmaterial.
Gammelskogen i skogsreservat växer minimalt. Upptaget av koldioxid är lika minimalt tills träden dör och ruttnar – och blir en netto utsläppskälla.
Enligt Riksskogstaxeringen ökar den årliga koldioxidslukande skogstillväxten i Sverige med 25 miljoner kubikmeter för varje 40-årsperiod. Det totala virkesförrådet har mer än fördubblats på 100 år genom aktivt skogsbruk där avverkningarna är mindre än tillväxten.
Även FN:s klimatpanel har påvisat att aktivt skogsbruk ger största klimatnyttan.
Reservat bidrar till biologisk mångfald. Men att påstå att reservat är bra för klimatet är ovetenskaplig fake news.
Ett annat ovetenskapligt stridsrop från ”naturvänner” är att skogsbruket skövlar den sista gammelskogen.
Enligt Riksskogstaxeringen har gammelskogen utanför skyddad skogsmark bara i Norrbotten ökat från 300 000 hektar till 450 000 hektar mellan 1992 och 2014, alltså plus 50 procent. Och den ökningen fortsätter. Skogsbruket tar bevisligen ansvar för gammelskogen.
Ett tredje exempel på felaktiga fakta är att Naturvårdsverket och länsstyrelserna genom åren bara uppgivit ”formellt skyddad skog” i sina rapporter till politikerna – 14 procent av skogsmarken för närvarande.
Övriga EU-länder räknar in även impediment, frivilliga avsättningar, hänsynsytor, strandskydd, världsarv och riksintressen för naturvård och friluftsliv som skyddad skog. Dessutom inkluderar deras definition av skogsmark bestånd med betydligt glesare skogar och kortare trädlängder. Alltså marker där skogsbruk inte är aktuell, vare sig i Sverige eller andra länder.
Nu har Sverige sedan några år antagit samma definition i skogsvårdslagen som EU. Men riksdagen utgick från den gamla skogsmarksdefinitionen och registrerade endast ”Formelt skyddad skog” när miljömålet ”Levande skogar”. Det innebar kraftig ökning av reservaten lades för 20 år sedan ”för att hinna ikapp EU”.
När LRF förra året tog fram en noggrann redovisning på samma grunder som övriga EU så visade det sig att hela 58 procent av den svenska skogen är skyddad.
När kommer Naturvårdsverket med förslag på att miljömålet ”Levande skogar” ska revideras? Och beskedet att vi kanske redan har nått målet, åtminstone i Norrbotten. Naturvårdstjänstemännen på länsstyrelsen kunde ägna sig åt att vårda alla ovårdade och övergivna reservat.
Vi lär få vänta.