Slangtorn som detta var länge helt nödvändiga för räddningstjänstens verksamhet. Slangarna hängdes upp i tornet för att torka och fuktskador kunde på så vis förhindras. I närmare 60 år har slangtornet fått lysa upp staden under vinterns mörker. Teknisk utveckling har dock inneburit att det inte längre finns behov av slangtorn vilket medför att den här byggnadstypen blir allt mer unik i sitt slag.
I dagsläget är framtiden för Luleås slangtorn osäker. Norrbottens museum menar att det vore mycket synd att förlora detta, 32 meter höga, landmärke. Vi vill understryka brandstationens höga kulturhistoriska värden och förespråkar ett bevarande av – åtminstone – slangtornet.
Nu när räddningstjänsten flyttat ut råder det delade meningar om hur området ska användas. I vår planerar Luleå kommun att utlysa en markanvisningstävling för en ny gestaltning av kvarteret. Tävlingen, som har sin utgångspunkt i att kvarteret ska vara en del av evenemangsstråket, kan innebära att hela kvarteret förändras och att slangtornet rivs.
Luleå stad är redan starkt präglad av årtionden av rivningsiver och av stadsbränder. Luleborna saknar många byggnader som har rivits, inte minst den brandstation som föregick den nu ”gamla” brandstationen. Idag ser vi förhållandevis lite av vår historia i Luleås stadsbild – kan slangtornet få stå kvar och påminna oss om forna tider?
Frågan ligger dessutom i linje med något betydligt större – hållbarhet! Byggindustrin står för en enorm andel av de omfattande klimatbelastningar vi måste reducera. Ett cirkulärt och resurssnålt tänkande är en absolut nödvändighet för att komma närmre de klimatmål som vi satt upp. Befintlig bebyggelse måste värnas och det krävs kreativt arbete för att komma ifrån det nuvarande ”slit och släng”-tänk som råder. Istället för att bygga helt nytt på platsen kan brandstationen förslagsvis få nya funktioner. Eller så kan slangtornet få stå kvar som ett dekorativt inslag i den nya gestaltningen. Ett modernt byggande är det som anpassar sig efter verkligheten, inte tvärtom.
Tidigare i år presenterade sex arkitektstudenter från Chalmers universitet sina tankar om kvarteret. I förslaget, som publicerades i Norrbottens-Kuriren, kunde vi se återbruk av byggnaderna, en social mötesplats och ett levande torg. Genom att tillvarata de möjligheter som brandstationsbyggnaden erbjuder har arkitektstudenterna visat på hur byggnaden kan bevaras och slangtornet fortsätta att välbekant lysa över Luleå stad.
Norrbottens museum har haft dialog med Luleå kommun om kvarteret och i ett yttrande belyst kulturvärden och vikten av ett hållbart samhällsbyggande.