Landets regioner står inför ekonomiska utmaningar och hotande nedskärningar som riskerar att påverka vården av svårt sjuka. År 2024 förväntas bli ett krisår för hela landets vårdsektor med fler regioner som befinner sig i akut ekonomiskt krisläge.
Sveriges kommuner och regioner varnar redan från juni 2023 för stora underskott på upp till 24 miljarder kronor under 2024. Nedskärningar och uppsägningar av personal blir nödvändiga för att balansera budgeten, vilket innebär betydande förändringar i personalstyrkan.
En regions ekonomi bygger främst på tre delar: patientavgifter, skatter och statsbidrag från regeringen. Trots tidigare vädjanden om ökade statsbidrag har löften från regeringen varit vaga och ofullständiga. Den moderata statsministern Ulf Kristersson lovade i en debatt att inga nedskärningar skulle ske inom vården, men dessa löften har inte förverkligats.
Istället fortsätter regionerna att brottas med ekonomiska bekymmer och bristande resurser, vilket leder till föreslagna stora nedskärningar inom vården.
Regionerna har redan varslat om betydande personalnedskärningar, vilket kommer att ha allvarliga konsekvenser för hälso- och sjukvården. Oro sprider sig bland allmänheten då regeringens löften om ökade resurser inte har infriats.
För att möta dessa utmaningar behöver regionerna snabbt få besked om betydande tillskott av statsbidrag innan de genomför stora förändringar i personalstyrkan. Vården och patienterna kräver ett besked.