Samtidigt oroas vi av vaccinmotståndare – men problemet är snarare att många vill ha vaccin men inte får. Kanske är jag och andra friska människor i Sverige inte en prioriterad grupp.
Just nu har rika länder förhandsbokat fler doser vaccin än vad som krävs – och Kanada satsar på hela 9 doser per invånare. Det innebär att riskgrupper och vårdarbetare i stora delar av världen kommer stå utan vaccin nästa år. Satsningen COVAX ska försöka distribuera vaccin bredare än så, men har för lite pengar för att säkra doser.
Ett alternativ hade varit att pausa patenten på vaccinet, så att billiga kopior kan tillverkas. Detta förslag hade stöd av 100 länder i Världshandelsorganisationen WTO, men rika länder med stora läkemedelsföretag stoppade idén.
Frågan är om jag, och andra friska människor, verkligen är en prioriterad grupp för vaccinet? Det verkar absurt att riskgrupper och vårdpersonal ska vänta i åratal på grund av nationalism.
Vi måste också ta oss en funderare på om inte läkemedelsföretag ska förstatligas, det handlar om vaccin och medicin som utvecklas med stort statligt stöd och grundforskning på skattefinansierade lärosäten. Då är det rimligt att prioritera riskgrupper även fast dessa råkar leva i ett annat land.
Miljontals liv väger tyngre än miljardvinster.