”Jag är bra för miljön” säger 6-åringen.
Man ska rita på båda sidor på pappret, det gör jag.
Man ska åka mycket tåg.
Och äta mycket grönsaker och frukt.
Och man ska dra ner värmen och ta på raggsockor och tröja.
Och bygga en koja med filtar att sitta i. I spökhuset.
Elementen i lägenheten är redan kalla, bostadsbolaget stänger av dem i april, så vi bygger en koja i våningssängen. Med täcken och filtar, utan glipor.
6-åringen är nog ”bra för miljön”, och även ”bra för klimatet”.
Han bor med sin familj i en ganska liten lägenhet, åker tåg ibland, sällan bil, aldrig flyg. Han äter en hel del grönsaker och frukt, aldrig kött eller fisk och nu har han koll på pappersanvändning och uppvärmning.
Jag skulle önska att politiker också vore ”bra för miljön” och bra för ”klimatet”.
Ett snabbt och enkelt sätt att bli bättre vore att ta beslut om klimatbelöning. En pengasumma varje månad till alla invånare i Sverige. Hela summan kan tas in genom ökning av priset på klimatskadliga bränslen. Både pengautdelningen och avgiften ökar successivt, tills inga sådana utsläpp sker.
Det som 6-åringen ser som den mest konkreta åtgärden för miljön är att rita på båda sidor på pappret, inte bara på den ena. Han förklarar varför det är bra: Då måste man inte hugga lika många träd, fler träd får finnas kvar i skogen.
Vi vuxna behöver också konkreta klimatåtgärder. Till exempel Avgift & Utdelning. Hur pedagogiskt vore inte det? Att få en pengabelöning varje månad för att man ”är bra för klimatet”?
Det enda jag inte riktigt förstod i 6-åringens resonemang var detta med spökhuset? Förklara det för mig den som kan.