Svar till signaturen Besvikens insändare i Kuriren 16 maj.
Signaturen ”Besviken” som bor nära en innerfjärd är besviken över att fjärdens vatten inte alltid är av bästa kvalitet. Kanske hjälper det om jag förklarar.
Vi i Skandinavien har en pågående landhöjning, allra störst är den i norra Bottenviken, alltså nära oss. En centimeter om året är väl inte så mycket kan man tycka. Men i längden innebär det att landskapet förändras. Vattendrag sinar, sjöar torkar ut och stinkande vårmarker bildas. I bebyggda områden försämras möjligheterna för bad och för båttrafik.
Landhöjningen är en del av geologin, den kan man inte göra mycket åt. Men tursamt nog kan man göra en del för att motverka landhöjningens effekter. Den saken tog jag fasta på när jag på 70-talet tillträdde tjänsten som överingenjör på Gatukontoret.
”Innerfjärd-projektet” kom det att heta men var i grunden en form av sjörestaurering. I första hand var det de stadsnära fjärdarna, Björkskatafjärden med flera, som behövde åtgärdas. Björkskatan och Porsön hade börjat byggas.
Den idé som jag lade fram var att med dammar och mindre muddringar åstadkomma ett genomströmmande vattendrag från Luleälven till Brändöfjärden och eventuellt till Persöfjärden. Vid Strapösundet har systemet kontakt med Bottenviken och under del av året sker påspädning med bräckt havsvatten. Det är till fördel för att motverka näringsrikedomen och växtligheten i vattnet.
Projektet genomfördes i nära samarbete med Luleå tekniska högskola och i kontakt med övrig forskning. Teknisk konsult var dåvarande NAB.
Projektet rönte en hel del uppmärksamhet utifrån. Kommunens informationschef Bertil Köhler höll i och genomförde ett internationellt symposium i ämnet Baltiska landhöjningen.
Fjärdsystemet ingick som åskådningsobjekt. Symposiet gav stoff till en bok som professor Ove Stephansson gav ut med titeln ”Landet stiger ur havet”.
Landhöjningen kommer att fortgå i ytterligare tusentals år. Av det kan dras slutsatsen att vatten-projekt också måste förnyas eller ersätts av andra lösningar.
Den saken har tänkts på och det finns en etapp två att fortsätta med.
Den globala uppvärmningen och stigande havsvattenstånd är ytterligare en faktor att ha i beaktande. Det brådskar med angelägna förberedelseåtgärder.