Hur ska vi finna vägen till freden?

Både Ryssland och Nato har målat in sig i ett hörn, skriver Jan-Erik Larsson.

Hur finna vägen till fredlig samlevnad stater emellan som är målet för all säkerhetspolitik, undrar Jan-Erik Larsson.

Hur finna vägen till fredlig samlevnad stater emellan som är målet för all säkerhetspolitik, undrar Jan-Erik Larsson.

Foto: AP

Insändare2022-02-01 04:51
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En rysk författare sa att ryssens bästa egenskap är efterklokheten. Det kan bli krig. Det beror på att de adrenalinstinna pojkarna i Ryssland och Nato har målat in sig i ett hörn. De kanske inte hittar någon utväg ur krisen där båda sidor kan säga vi vann. Hur finna vägen till fredlig samlevnad stater emellan som är målet för all säkerhetspolitik? Frågar vi oss alla. Utvidga Nato med Sverige, Finland, Ukraina och Georgien, mera missiler runt ryssen. Det är vägen till freden, säger de demokratiska västländerna. Huga, säger ryssen, det känns kymigt. 

I media framställs ryska representanter som dolska och svekfulla. Att det skulle handla om en befogad oro om Ukraina blir ett Nato-land är ett perspektiv som saknas i väst.

I stort sett varje familj har ärr av Napoleons och Hitlers östliga mordorgier. Man ska passa sig för att förminska ett folk. Ryssen är av naturen stolt. Det ska också sägas att ryska statstelevisionen pumpar ut ett budskap som inte kan kallas objektivt och kan förvirra även den klokaste. Det kommer också män efter Putin. 

Vid Versaillesfreden 1919 försökte västmakterna förminska tyskarna. Vi vet alla hur det gick. Tyskland är nu det EU-land som försöker behandla Ryssland med respekt.

Ryssarna behöver inget ”lebensraum”. Landet är tillräckligt stort och har råvaror mer än de flesta. Ukraina är Europas näst största land med 46 miljoner invånare. Det är genomkorrumperat och misären är stor och demokrati är en bristvara. Att ryssarna vill annektera landet är uteslutet, det är alldeles för stort och fattigt. Det handlar enbart om säkerhetspolitik. Inga robotar runt deras gränser från en övermäktig militärallians. Ryssarnas inställning är rätt självklar och vettig. Frågan rör hela dess existens som land.

USA finns också i vågskålen, vars demokrati är under press. Nästa president kan heta Donald Trump eller någon annan tok.

Svenska regeringen dras med i de borgerligas vurm för Natos trygga famn. Vi blir ett legitimt mål i ett kommande storkrig mellan Ryssland och Nato. Varje land har rätt att utforma sin egen säkerhetspolitik, det låter bra men är inte så enkelt. 

Frågan ställs: Behöver vi mer Nato för en fredligare värld? Tvivel tonar upp i österled.